Gunsan och jag hade var vanliga helgvandring. Vi skulle ta en runda där vi brukar se älg men med en tvist på 10 kilometer extra. På vägen dit såg jag årets första fjäril. En nässelfjäril.
Någon älg blev det inte men det har varit en här i alla fall (rådjur med).
Vi hittade rådjurets liggplats bland granarna men det var ingen hemma nu.
Ungefär åtta kilometer bort skulle vi över en å. Gunsan ropar till då hon blev glad av att se årets blåsippor. Det fanns till och med fullt utslagna blommor.
Vi korsade en mindre å som var öppen i mitten. Det var bara en och en halv meter djup och inte så ström men lite pirrigt blev det. På andra sidan ån hittade Gunsan nästa vårtecken.
Nästa vårtecken blev en bäver som simmade med en större gren. Tyvärr var det på kikaravstånd och gick fort.
Ett sista vårtecken hann vi med. Sälgen är det vanligaste videt i Sverige.