Ledig fredag och ännu en dag då jag planerat örnfoto som gick i stöpet. Det var länge sedan isarna försvann nu så havsörnarna får vänta till nästa år.
Jag skramlade istället långt på mina vinterdäck för att kolla efter en Fjällvråk som övervintrade här i landskapet förra vintern.
På plats möttes jag av fågelsång från alla håll. Nötväckan skrek när jag kom i närheten medan både mindre hackspett och spillkråka trummade på bra. Kolt och rödvingetrastar sjöng längs skogskanten på väg mot kullen jag skulle sätta mig vid. På andra sidan fältet lockade en gröngöling. Vid dungen jag placerade mig så jag första staren på nära håll. De skimrar vackert i sin skrud.
Jag hade precis ättit upp mackorna och plockat undan när en vråk kom snurrandes uppe i skyn. Den närmade sig och jag kunde i kameran konstatera att det rörde sig om fjällvråk.

I min kikare kunde jag följa var den tog vägen och jag tog bilen bortöver någon kilometer för att se om jag kunde se den igen. Här hittade jag inte bara en vråk utan tre stycken. Jag fick hyffsade bilder på en individ till och antar att det var tre stycken fjällvråkar jag sett.

Solen var alldeles för stark så jag packade ihop grejorna och begav mig hemåt. Det blev en skogspromenad på kvällen och sedan tidigt i säng för en morgon på myren med orrarna.