…som Gert Fylking skulle ha sagt. Efter ett par mediokra år blev det äntligen fisk.
Gårdagen bjöd på frånlandsvind och utebliven fisk. Jag tappade en men kände inget mer.
I morse ringde jag Hampus för att kolla läget. Han skulle ut innan mig och kunde förhoppningsvis ge en bra rapport.
Som väntat var det vind från nordost. Han hade dessutom fått två fina öringar varav en på 2.3 och en strax under. Sedan hade han tappat en precis innan han klev upp.
Härligt, kanske pålandsvinden fört med sig fisken. Soligt och fint var det i alla fall så det skulle nog bli bra hur som helst.
Jag fiskade 60-70 meter ut från strandkanten när jag känner en dragning i spöt… eller var det sten? Lade om kastet och en fisk nöp i. Jag såg att den var hyffsad men det tog ett tag innan det blev åka av. Resan slutade lyckligt i min håv.
Havsöring på 66 cm…

Fiskade ett tag till utan att känna något innan jag åt matsäck. Pratade med Patrik som skulle ut senare och jag gör honom nog sällskap. Kameran kan vänta.
Innan jag drog upp flytringen blev det en till öring på 40 cm som snabbt fick friheten åter.
Dags för mat och packa i ringen och fiskegrejor i bilen igen…