Jag har nyligen fått tag på ett nytt objektiv till kameran. När solen lyckades leta sig fram i klass2-vädervarningen ville jag passa på att testa det.
Jag saknar än så länge ett ordentligt stativ till det men det är på ingång. Det jag har räcker i nödfall.
Efter en lagom lång bilresa vandrade jag upp i den gamla granskogen. En urskog som idag är ett naturvårdsområde.
Vid en större rotvälta fanns en glänta där jag stannade och satte upp utrustningen. Molnen täckte himlen och inga fåglar hördes. Hela skogen verkade still förutom snö som ramlade ned från träden.
Ett tag senare trängde solen igenom och lyste på den torraka som jag spanade av. Fåglars kvitter började att höras samtidigt som ett bekant trummande inne i skogen.
En större hackspett parkerade efter ett tag mitt på det döda trädet. Det blev en snabb visit för efter ett par minuter hördes ett lika bekant skriande. Om det var en sparv eller duv-hök kan jag inte avgöra. Den var en bit in i skogen så jag såg inte mer än att den landade bland träden bakom gläntans kant. Jag  hittade den inte med kameran men hörde dess ljud emellanåt. Med samma skri flög den iväg efter en kvart eller tjugo minuter.
Jag tog några smörgåsar och njöt av stillheten. När jag packade i ryggan igen kom nästa hackspett och landade högst upp i torrakan.

Tretåig hackspett, hona…

Efter detta hände inte så mycket. Ett rådjur(?) hördes prassla inne i skogen. Alternativt var det en älg som åt blad på grenarna men jag tror det var ett mindre djur än så.
Solen nådde inte längre över de höga granarna så jag packade ihop och vandrade tillbaka.

In action…