Det var inte så mycket jag kunde om Grönland innan planerna tog fart. Att det är världens största ö hade jag koll på. Ilulissat och dess isfjord kände jag också till. Likaså att huvudstaden heter Nuuk. Nytt var att Grönland tillhör Nordamerika. Detta blev då min tredje resa till Nordamerika för året. Grönland är minst sagt glesbefolkat. Till ytan är det mer än 4 gånger så stort som Sverige men under 60 000 invånare. Cirka 80 procent av ytan är is och större delen ligger ovan polcirkeln. Då är det inte så konstigt att det inte bor så många där. De flesta som arbetar håller på med säl- och valfångst, fiske och jakt, gruvarbetare samt turism. Turismen börjar få ökade intäkter. Gunsan och jag fick hjälpa till med det senare.

Första tanken på att åka till Grönland kom efter första resan till Svalbard. Efter att ha sett vackra bilder från fjordarna på ostkusten väcktes intresset. Nu blev det inte alls till östra Grönland resan gick utan till den västra sidan. Där går det att ta sig fram utan att åka en båtresa.
Flyget gick först till Köpenhamn. Där bytte vi från vanligt SAS-plan till det röda Air Greenland. Nu bar det äntligen av.
Air Greenlands Airbus A330-800

-Kangerlusuaq-
Mellan 1941 och 1992 var det här den amerikanska militärbasen Bluie West Eight. När Tyskland tog över Danmark säkrade USA Grönland. Det är bra vind- och väderförhållanden 14 mil upp i Kangerlusuaqfjorden. Därför valdes platsen. Material fraktades upp med båt i fjorden och basen byggdes.
Idag bor ca 500 personer i byn här 10 mil norr om polcirkeln. Flygplatsen är idag den största på ön. Den gamla armebasen är nu kombinerad flygplats, hotell, restaurang och bar. På andra sidan flygfältet bor de flesta människorna. Där finns också baracker för militärer kvar. Det har idag andra andvändningsområden. Här skulle vi försöka se lite djur och ta oss till inlandsisen.

Medan vi väntade på att få vårt rum tog vi en promenad i området.
Vanlig syn på avlägsna platser.

På Grönland har man t-shirt och äter glass. Annars är man en tunnis.

Jag blev förvånad över att se blåklockor (Grönländsk blåklocka). Likaså över många andra blommor senare.

Hotellrummet var inte det bästa men rent och fräscht. Här bytte vi om för att åka en slags terrängbuss till Point 660. En 2-timmars färd till inlandsisen där Volkswagen testade sina bilar på is. Isen ändrade sig och det blev dyrt att fixa till en bana att åka på.
Snöskohare

Polarull, Cotton Grass, Eriophorum scheuchzeri

Det är ganska gott om myskoxar här. Området runt i kring är statlig mark. Där bedrivs också jakt på dessa. Ungefär som älgjakt hemma.

Vi närmar oss den mäktiga isen.

Vi kunde gå ut en bit på isen där de hade kollat. Man vill ju inte ramla ner i en glaciärspricka. Det var lite smutsigt på isen som förmodligen blåst in från moränen.

Myskoxe, Muskox, Ovibos moschatus

Renarna på Grönland är vilda och springer som de vill. De jagas också och är skygga.

Det blev en god natts sömn på en tyst flygplats. Det blåste och regnade men det var inte mycket att fundera på. Ut och kolla läget.

Jag provar ny mössa.

Vy mot andra sidan.

Varningsskylt vid startbanan.

Promenad genom byn.

Snövessla parkerad inför säsongen. Kanske en kvarleva från militärbasen.

1721 gav sig prästen Hans Egede till Grönland för att kristna vikingarna som eventuellt var kvar. Kanske är detta ett resultat av hans framfart? Förmodligen ville amerikanarna ha en egen kyrka.

Vid Air Greeenlands hangar vajar Erfalasorput (vår flagga).

Bredbladig mjölkört

Vi fick ge oss tillbaka till flygplatsen igen för nu skulle vi flyga vidare 20 mil norrut.

-Aasiaat-
Orten grundades 1759 av Hans Egedes son. Ett tidigare danskt namn var Egedesminde. Det är Grönlands femte största stad med 3200 invånare. Här är fisket en viktig näring.

Planet var försenat och vi skynda oss på med ombyte till flytoveraller. Här skulle vi ut och se valar.

När vi åkte genom fjorden passerade vi en slaktplats för val.

Det var dåligt med liv i vattnet men ett isberg fick vi se.

Typisk grönländsk vy från vattnet.

Innan mat hann vi med en promenad genom byn. Längst i öster ligger kyrkogården.

Jag träffade ett par kompisar att trösta mig med då vi inte fick se någon val.

De här trapporna känner vi igen från Alaska. Det fanns en hel del på Grönland fick vi lära oss.

Annorlunda polisstation.

Aasiat var nog bottennappet på resan. Både hotell, frukost och byn i sig. Nu lämnade vi i alla fall Sømandshjemmet för nästa plats.

Vår båt till Diskoön skulle köra oss 7 mil i dimman.

På vägen dit åkte vi förbi många stora isberg.

-Qeqertarsuaq-
På ön Disko ligger den lilla orten Qeqertarsuaq med ca 850 invånare. Det finns säkert fler hundar än människor. Spår av boplatser har hittas och daterats till mellan 5 och 6 tusen år gamla. Valfångare hittade hit i slutet av 1700-talet så det finns en mörk historia.

Vilken härlig liten by. Så snart vi checkat in på Hotel Disko tog vi en rundtur.

Barnen blir hårda av att växa upp här. Undrar om det är tillåtet hemma att ha sten som underlag.

Sommar är valptid på Grönland. Vi såg jättemånga små grönlandsvalpar. De är de enda hundarna som är tillåtna ovanför polcirkeln.

När de blivit 6 månader gamla måste de vara “bundna”.

Härliga vyer i byn.

Det här är Konsum på ön. Trots få bybor har de en stor affär.

Utanför flyter isbergen förbi.

Valpar kommer och hälsar lite då och då.

Jag antar de är vana med utsikten.

På kvällen blev det klart och solen lyste upp fint. Perfekt då vi skulle vandra under morgondagen.

Dimman tog oss på sängen. Vi fullföljde planen ändå. Rakt ut i Mordor.

Bro över Røde Elv

Daggtyngd mjölkört

Fjällsippa, Mountain Avens, Dryas Octopetala

Bräcka

Det brukar klarna upp under dagen hörde vi men det gick trögt.

Vyerna kände vi igen från Isle of Skye i Skottland.

Gunsan och jag hittade vägen upp i hålet.

Vi tyckte det var vackert trots dimman.

Basaltpelare i massor.

Växten kvanne växer här. De användes tidigare som medicinal växt och krydda. De fördes hit av vikingar och växer nu vilt på vissa platser.

Längs stranden…

Sista morgen bjöd på blå himmel. Här lägger båtarna till. Porten är gjord av valben.

Utsikten förändras från dag till dag.

En av alla hundar i byn.

Det här syskonparet var busiga. Om de inte bet i våra byxben så bet de i varandra 🙂

Den fina 8-kantiga kyrkan kallas Vår Herres bläckhus lokalt. Prästen har på sig nationaldräkt istället för prästkappa.

Nu var det dags för en ny båttur. Denna gång 100 km västerut till Ilulissat. En sådan här isbergsbåge hade jag önskat att se.

-Ilulissat-
Den här byn ligger 350 kilometer norr om polcirkeln. På Grönland räknas det nog som stad. Landets tredje största tätort. Ändå bor det inte ens 5000 människor här.
Turister lockas då den mäktiga isfjorden rinner ut strax söder om byn. Ilulissat kallas isbergens stad. Fjorden kalvar nästan 20 meter om dagen. På ett år blir det ca 35 km3 is per år. Vissa av isbergen kan vara 100 meter höga och väga en miljon ton. Ibland syns bara 10 procent ovan vattenytan.

Vi “landande” i småbåtshamnen. Båten är ett viktigt transportmedel och arbetsredskap för många här.

Tänk om ett flera ton tungt isberg kommer in vid din dyra båt och trycker på.

Denna dag som flera andra käkade vi på Hangout Bistro. En myskoxburgare hade jag sett fram mot.

Zion Church, sedan 1729 har kyrkan hälsat båtar och isberg välkommen och adjö.

Nedanför kyrkan finns en lugn plats att meditera eller bara titta på när isbergen flyter förbi.

Vi hade tureen att få ett av de bättre rummen på Hotel Arctic. Inte bara tur så klart 🙂

En kväll i härlig sol med Ardbeg och Gunsan tittandes på isbergen.

Härlig frukost på hotellet innan vandring till isfjorden. Den gammla boplatsen Sermermiut har gjort det till en UNESCO-plats och ett museum har byggts i anslutning.

Arktisk tjärblomster

Vid Ilulissat Icefjord

Ilulissat Isfjordscenter

Isberg vid isfjorden

Vandring vid isfjorden

Valpar finns överallt

Efter lite mat (myskoxburgare igen) var det dags för en båttur till Isfjorden. Det var många stora isbitar i vattnet.

Härligt kvällsljus fick vi också.

Det var flera båtar ute och tittade.

Vi fick en härlig kväll på vår lilla båt.

Tillbaka vid miljonvillorna längs havsbandet.

Upp tidigt för frukost innan vi blev hämtade av båt. Nu åkte vi mot Okaatsut.

Här bytte vi om till torrdräkter.

Vi startade i dimman med kajaker.

Många isberg låg i vår väg och rundades.

Efter knappa milen var vi tillbaka i Okaatsut för ett besök på restaurang H8.

Här fick vi en delikat tallrik med rökt myskoxe, rökt renkött, lax, hälleflundra och klumpfiskrom med räkor.

En ovanlig syn hemma.

Ett av alla isberg på hemvägen.

På väg från centrum mot hotellet passerade vi dessa hundar. De kollade alltid intresserat när jag “pep” med munnen.

-Eqi-
Glaciären Eqip Sermia ligger mitt emot Glacier Lodge Eqi. Det var här som polarforskaren Paul-Emile Victor gjorde sina expeditioner 1948-1953. Det har gjort flertalet expeditioner härifrån sedan dess. Idag är det vandring och avkoppling som gäller på platsen.

Upp tidigt för frukost igen innan vi blev hämtade av ännu en båt. Nu skulle vi till Eqi Lodge och se Eqip Sermia kalva och höra den mullra.

Herr Victors stuga finns ännu kvar, aningen omplåstrad.

Närliggande platser.

Halvvägs nere vid bastun börjar vägen till vår stuga.

Vi hade en DLX med panoramafönster med utsikt mot Eqi-glaciären.

Resten av stugbuyn.

Här skulle vi trivas ett par dagar.

Det var min födelsedag och Gunsan bjöd mig på en grönländsk whisky.

Helpension med god mat.

Härlig vy mot glaciären.

En Ardbeg passar vid alla tillfällen.

Mysigt när solen sänker sig ned.

Något att minnas vid tunga stunder.

Vår stuga i Eqi.

Rullgardinerna lämnades uppe. Jag ville ha utsikt då jag vaknade.

Efter frukost vandrade vi mot moränryggen vid glaciären.

Härliga vyer åt alla håll.

Gunsan uppe på ryggen.

Tidvattenssjöar

Utsikt från en fjällbäck.

fjällvallmo

Kvällsvandringens mål, deltat, ligger bakom kullen. Där samlas is från två glaciärer. Mygg samlas var som helst…

Isen i glaciären flyttas nästan 7 meter om dagen så det smäller och mullrar mest hela tiden.

Utan myggnät skulle det vara riktigt jobbigt ibland.

Arktiska expeditioner att korsa Grönland har gjorts flertalet gånger härifrån. Långt ifrån alla har klarat sig.

En grönländsk lager. De 5 olika ölen jag provade var bra.

Sista morgonen tog vi en vända upp till sjöarna på väg mot istäcket. Här får man dricksvattnet ifrån.

En annan fin lager hanns med innan vi blev hämtade av båten.

Båten kommer från Ilulissat med nya gäster.

Isbergen efter vägen kändes som vardag nu.

-Ilulissat-
Min första myskoxpizza. Den satt bra.

En morgontur för att se lite val.

Den här gången gick det bättre. Flertalet knölvalar och ett par sillvalar (näst största). Den här sillvalen hade sin kalv med sig också.

Byn Okaatsut där vi paddlade sedd från vattnet.

Knölvalens huvud.

Knölvalen brukar andas 3 gånger innan den dyker. Då har den luft för att jaga länge under vattnet.

Stjärtfenan är knölvalens fingeravtryck.

Lokala fiskare. Att fisket är lukrativt är en bra gissning för alla har stora båtar.

Stormfågel som flyger lågt över vattenytan.

Den här jägaren är ett hantverk gjort i renhorn.

Dags för kvällstur i kajaken.

Den här gången blev det en tur ned till Ilulissats isfjord.

Att paddla i Yukonfloden (delar av) var mäktigt men detta slår det mesta.

Trots båtar som körde förbi i hög fart och skapade skapliga vågor höll vi oss torra.

Vid sista frukosten gick jag ut och tog en ny bild samt etsade in den på näthinnan.

Ilulissat flygplats. Här blev vi kvar ett tag då flyget till Kangerlussuaq var försenat.

Det visade sig att planet mellan Kangerlussuaq och Köpenhamn var trasigt. Vi skulle till Nuuk och vara där några dagar. Det fanns inte plats för oss längre.

-Nuuk-
Grönlands huvudstad med 16000 invånare. 24 mil under polcirkeln. 1728 grundades staden. 3 fregatter skickades från Danmark att bygga ett fort. Den största delen av personalen var fångar och prostituerade. Många dog av sjukdom och knappt 10 år senare lämnade de Grönland. Missionärer tog över och allt efter kom europeerna med sjukdomar som drabbade inuiterna hårt. Sin kultur tappade de stora delar av också.

På hotell i storstaden.

Vi fick kuponger till frukost, lunch och middag så det gick ingen nöd på oss 🙂

Det blev tidig morgon för att hinna med en utlykt till Grönlands största fjordsystem Godthåbsfjorden (Nuup Kangerlua).

Tyvärr dimma/låga moln men vackert ändå.

Projektet G60 gick ut på att flytta folk från små samhällen till större byar. Qoornoq Island blev övergivet 1972. Idag används det som sommarställen. För länge sedan var det vikingar som höll till på ön.

Mycket av isen här nere är blå. Isbergen var inte lika stora som de vi sett tidigare.

Vittrut, Glaucous gull, Larus hyperboreus

Vi var två båtar som åkte ihop.

I Nuuk gick vi runt och kollade. Mest vid vattnet på västra sidan på boardwalken men också affärer och museum.
Statyn Mother of the Sea.

Grönländarna verkar ha hemmagjorda kajaker. Det var inte mycket plast där inte.

Prästen Hans Egedes hus. Det är det äldsta huset på Grönland, byggt 1728.

Erfalasorput vajar på många ställen. En läcker flagga. Cirkeln är en sol som går ned i horisonten.

Grönländskt avloppssystem. Det finns knappt någon jord att gräva i så hur ska de göra?

Nuuk har flertalet områden med hyreskaserner.

Grönlands nationalmuseum var intressant. Allt om historien och möten med västvärlden. Tidigare hade de inga färger i sina kläder. Det började med plastpärlor.

Traditionella vinterkläder.

Det var tufft och farligt att vara jägare på Grönland.

Utsikt över gamla Nuuk.

Tre nätter i Nuuk gick fort. Nu på väg till flyget igen.

Mellanlandning i Kangerlussuaq så vi fick se det i finväder.

Akuliarusiarsuup Kuua (Sandflugtdalen) flyter fram. Vattnet kommer från Russelglaciären nära inlandsisen.

Vi kom fram i Köpenhamn strax efter midnatt. En kort promenad till hotellet där vi hade tur och fick uppgradering till svit 🙂

Åter igen till flyget. Det sjunde denna gången.

Sammanfattat var Grönland lika bra som jag tänkt mig. Tur vi fick några extra dagar också.
Det kan bli fler gånger dit. Disko-ön och Ilulissat skulle jag vilja åka tillbaka till och så besöka fler små byar.