Wroclaw är en ganska stor stad i sydvästra Polen, landets fjärde största. Tidigare har Wroclaw tillhört Tjeckien, Österrike, Ungern och Tyskland så det blir en kulturell blandning av mycket olika. På tyska hette staden Breslau.
Wroclaw räknas som en av Polens finaste städer. Där bor ca 650 000 människor. Stadens universitet har 6 nobellpristagare.
Den här resan hade jag bokat med min son Stoffe. Han såg fram mot den och tyckte det verkade vara en härlig stad med mycket historia. Jag ville ändå göra resan så jag kan berätta för honom när vi ses i himlen.
Gunsan följde med mig som vanligt. Vi landade i mörkret på kvällen men gick ändå ner till torget för att checka läget.
Hus på marknadstorget i gamla stan.
Det gamla Stadshuset började byggas på 1200-talet. Förrändringar gjordes till mitten av 1500-talet i takt med stadens behov.
Husen Hans & Greta fick sina namn efter kriget. Två byggnader som håller hand.
Vi fick en välbehövlig frukost på Radisson. Utomhus började vi med med att gå mot Ostrów Tumski (katedralens öga) på andra sidan floden Oder. Det finns ett 10-tal öar centralt. På ön Wyspa Piasek ligger Church of St Mary on the Sand.
Church of the Holy Cross and St. Bartholomew är den första kyrkan man kommer till när man går över Tumski-bron.
Runt om i Wroclaw finns små bronsstatyer. Historian bakom dem är från 1980-talet då en fredfull proteströrelse (mot kommunismen) klädde ut sig som vättar/dvärgar eller satte upp bilder på såna. Som ett minne sattes en staty upp 2001 på platsen där rörelsen träffades. 2005 kom de 5 första mindre statyerna. En lokal konststudent hade gjort dem. Det var bara början på det hela. Idag finns över 600 placerade i staden. Alla (?) har anknytning till platsen de blivit placerade på. Som svensk kanske man inte riktigt förstår varför men ofta så går det upp ett ljus.
Grävskope-vätte med tornen från Cathedral of St. John the Baptist i bakgrunden.
Tumski-bron var tidigare full av hänglås, så kallade Love locks. Därav finns en vätte med ett hänglås.
På andra sidan bron finns en annan vätte. Den har en bultsax och klipper sönder lås. Det blev nämligen förbjudet att sätta upp lås på bron så de sätts i anslutning till den istället.
Tumski-bron till Ostrów Tumski.
Katedralna, vägen till katedralen.
Det norra tornet i Cathedral of St. John the Baptist har hiss. Här kan man åka upp och få fin utsikt över stan.
En länk mellan ett tidigare sjukhus och ett religös byggnad.
Church of St Mary on the Sand i bakgrunden.
Spårvagnar verkar vara vanligt i Polen. Här användes vissa som sightseeing.
Nu hade vi kommit tillbaka till marknadstorget i gamla stan och kunde se hur fint och mysigt det var i dagsljus. Härliga färger avlöste varandra liksom uteserveringarna gjorde.
Stadshuset var verkligen speciellt. Tre sidor av det är synligt på torget.
Hans & Greta var också fina där framför St Elizabeth of Hungary Roman Catholic parish. En vätte jag inte sett tidigare synns vid dörren till Greta.
246 trappsteg upp i St Mary Magdalene Church finns en bro mellan två kyrktorn att se staden från. Där fanns också en av dessa vättestatyer. Bron sades få besök av kvinnor som inte fullgjorde sina gudsförordnade plikter som hushållning, barnomsorg och lydnad mot sina män. Enligt vissa användes bron också för att identifiera medeltida häxor. Kvinnor som anklagades för häxkonst tvingades gå över bron (utan skyddsräcke). De som föll i döden befriades medan de som kom över betraktades som häxor och brändes på bål.
Vi hamnade på grekisk restaurang men ölen var polsk. Gyros med tsatziki och pommes på tallriken. Det blev en Ardbeg efter maten också innan vi gick hem i mörkret.
Vid gränsen till Tjeckien finns ett slott som heter Ksiaz. Det tredje största i Polen efter Malbork Castle (utanför Gdansk) och Wawel Castle (Krakow). De andra två hade vi sett tidigare och de är fina. Det här var nog det finaste av dem alla. I alla fall utanpå och omgivning. Slott har funnits på platsen sedan 1200-talet och har byggts på i omgångar. Under andra världskriget byggde tyskarna om det en del med bland annat utrymmningsvägar. Det mest spektakulära är tunnlar i två lager som går under slottet. 80 meter på första våningen. Den andra våningen ligger 53 meter under markytan och har totalt 950 meter tunnlar. Vad dessa skulle användas till är oklart. En del säger huvudkvarter, andra att det skulle bli vapenfabriker. Det finns flertalet liknande byggnationer men ingen dokumentation om användning.
När tyskarna lämnat fortet tog ryssarna (Sovjet) över. Mycket förstördes under denna tid. Dels i ombyggnation men sedan stals det en hel del värdefulla föremål. Kommunistisk överhet hade slottet som sitt semesterhem efter kriget. På senare tid har en del gått att återställa.
Vakthus som ligger vid terasserna nedanför slottet.
Slottet sett från en kulle en bit ifrån.
Några kilometer från slottet ligger Palmhuset. Där vet jag en som gillade att gå in. Hon nästan sprang fram till dörren. Jag tog det lugnt och tittade om jag hittade något jag gillade.
Nu trivs hon min lilla trädgårdsmästare.
Här var något jag gick igång på.
Kaktusarna gillade jag också. Många olika sorter och storlekar.
Nästa stopp blev Fredskyrkan i Świdnica. Den största träkyrkan i Europa. Kyrkan restes i mitten av 1600-talet efter det 30-åriga kriget. Sverige var med och medlade så protestanterna fick bygga en kyrka i katolikernas område. Den är upptagen på UNESCO.
När vi var tillbaka i Wroclaw gick vi mot okända platser. När mörkret kom skulle vi se en ljusshow. Ett av alla museum i staden. Fint från utsidan i alla fall.
I en annan del av Wroclaw. Allt kan inte vara vackert.
Iglica (nålen) med Centennial Hall i bakgrunden. Iglicia var från början 106 meter hög och hade en roterande topp av speglar som skapade ett paraply av ljus. Idag är det ett 90 meter högt nationellt monument över polsk teknologi.
Centennial Hall är en underhållningsbyggnad med kapacitet för drygt 11 000. 1913 var bygget klart. Den finns nu på UNESCOs lista över världsarv.
Varje heltimme spelas musik på baksidan av Centennial Hall. Fontänen där blinkar i olika färger och sprutar i takt med musiken.
I mörkret gick vi våra kilometer tillbaka till hotellet.
Ny dag nya möjligheter. Idag skulle vi knalla runt i diverse parker runt om i stan. De följer alla om jag förstått det rätt, en gammal vallgrav som gått runt centrala Wroclaw. Det fanns fina hus i anslutning till parkerna också.
Det här är den absolut grövsta lönnen jag sett.
När vi kom tillbaka till Oder var det slut på grönområden. Det blev ändå ca 3 kilometer. Nu skulle vi följa en gammal kaj en bra bit. Med lite tur kunde vi komma upp längre bort.
Vid St Mary Magdalene Church var det lite fest med livemusik.
Vi hamnade på torget igen. Här skulle jag kunna gå runt flera varv.
Några hundra meter därifrån ligger torget Nowy Targ. Det blev helt förstört under andra världskriget.
Efter vi checkat ut från hotellet gick vi tillbaka till gamla stan för att besöka universitetsmuseet.
Även universitetet skadades under kriget.
I Leopold-aulan fick studenterna bland annat ta mot sin examen.
Det gick att gå upp i tornet och få utsikt också.
När det var dags för mat gick vi till torget igen. Nu skulle jag bara ha min kyckling….
Medan vi letade matställe hittade jag bron mellan tornen på St Mary Magdalene Church, Penitents Bridge (De ångerfullas bro).
Efter maten tog vi ett sista varv runt torget. Vid nya stadshuset var det uppträdande.
Innan vi skulle åka hem gick vi till Racławice Panorama i parken utanför hotellet.
Där finns en jättemålning från kriget 1794. Utställningen skulle vara riktigt bra. Jag gillade målningen som var enorm men inte det övriga. Gunsan och jag fick varsin audioguide. Vi fick inga lurar utan den skulle hållas vid örat. Samtidigt spelade de upp samma tal på polska i högtalarna. Vilket hjärnsläpp….
Innan vi gick till hotellet för väskor och taxi sa vi hej då till Wroclaw vid Oder.
Wroclaw var en mysig stad jag kan rekommendera för en långhelg.