Nu kom några dagar jag sett fram mot. Ledig torsdag och fredag och vädret skulle bli bra också. Pulkan var packad med tält, liggunderlag, varma kläder och mat. Det skulle bli kalla nätter och morgnar.
Från Gävle är det ungefär 14 mil enkel resa. Jag tog det lugnt och kom inte fram förrän 11 på torsdagsförmiddagen. 14 minusgrader på biltermometern så jag bytte om i bilen. Det blev fleecebyxor under skalbyxorna till och med.
Sist jag var här var det knappt några spår upp på berget. Nu hade de spårat med maskin. Bra spår men det betyder också mer folk. Jag körde med stighudar och hade det hyffsat enkelt upp för berget trots ~20 kilo i släp. De snöklädda träden var lika vackra som sist jag var här och det var svårt att stoppa ned kameran.

En bit innan toppen på Spånsberget (~500 meter högt) stannade jag vid ett vindskydd och grillade korv. Gott med lite annat än torrmat när man är ute. Efter toppen blir det lite roliga utförslöpor ned mot hjärtat av Gyllbergen, Dragsjön. Det var mindre folk än vad jag trodde vid Dragsjöstugorna men klockan var samtidigt 2 på dagen. Jag skulle vidare västerut så det var inte mycket att fundera på. 

Det är inte samma typ av förkastningsspricka som sommarvägen men lite backar och klippväggar var det vintervägen också.
Det var mest flack väg bort mot fäbodstugorna men en riktig backe fanns det. Jag kände mig som Jan Boklöv när jag kom där med pulkan. Jag hittade en fin plats där jag kunde slå upp tältet. Det såg hyffsat vindskyddat ut från norr som vinden kom från. Natten skulle bli kall så jag åkte först till fäboden för att se om det fanns någonstans jag kunde göra en brasa ifall det blev outhärdligt morgonen efter. 

Det visade sig finnas en jättefin timrad stuga och ved fanns det med. Hmmmm, fan, hur skulle jag kunna byta det här mot tältet? Prognosen var -16 (känns som minus 22) så jag stannade där. I stugan kunde jag smälta snö/is till vatten på kaminen och få lite värme. Här hade jag en toppenkväll med mat och lite god whisky. Det blev några nattbilder med kameran också.

Det var ganska varmt när jag somnade men den värmen var helt borta på morgonen. Jag gjorde en brasa igen och käkade frukost. Termometern utanför visade minus 17. Efter jag städat ur stugan fortsatte jag min färd norrut på Vildmarksleden. På den skulle jag ta mig bort mot sjöarna jag åkte vid förra gången och tillbaka till Dragbergsstugorna bakvägen.

Då det var ändlöst med vacker natur tog jag mig sakta framåt. Kameran åkte upp och ned i väskan hela tiden. Tur jag hade den hängandes på ryggen och inte låg i pulkan. Då hade det inte blivit många bilder.

På ett ställe hade en varg lämnat sitt visitkort. Sedan lommade den över en liten sjö. Det finns ett revir här och vad jag vet är det 5 vargar i det. Kanske var det någon av dessa?

Upp och nedförsbackarna avlöste varandra bakvägen till Dragbergsstugorna. Backen närmast stugorna tog jag till och med av mig skidorna och gick nedför.

Jag gjorde i ordning lunch vid ett vindskydd. Inte trodde jag att jag skulle ha turen att få ha ett sånt helt för mig själv här men det var inte mycket folk.

Efter maten fortsatte jag längs med sjön. I andra änden av sjön var det massvis med folk. Säkert 40 pers som satt och grillade, solade eller bara var. Folket rörde sig i båda riktningarna fram till vindskydden här. Lite för mycket för min smak. Jag letade på nattens plats vid en lite myr. Där trampade jag snö länge för att få till en bra tältplats.

Efter en knapp timme hade det inte fryst till alls som jag hoppats på så det var bara att gräva. Att gräva i sockersnö är drygt. Det liksom rinner bort hela tiden. Till slut hade jag en bra plats för tältet och kunde slå upp det. 

Sedan var det bara att fixa ett “kök” och ta bort snön vid pulkan. Jag hann med en toalett också innan jag satte igång med maten. Pärlugglan hoade under tiden.

Det blev några kvällsbilder här också men jag kröp in i tältet redan vid 20:00. Konstigt nog somnade jag snabbt också.

Jag vaknade till ett par gånger under natten men somnade om snabbt. Klockan 8 började jag masa mig upp. I sovsäcken var det ganska varmt och en markant skillnad mot utanför. Fötterna var jag varm om hela tiden då jag sovit i dunsockar.

Termometern visade minus 12. Säkert något kallar tidigare på morgonen. Mina mackor var frysta då jag glömdt dem i pulkan under natten. Vatten hade jag sovit med i sovsäcken så det fanns i alla fall. Mackorna fick tina innanför jackan medan jag packade ihop sovutrustningen. Till slut fick jag mina mackor och varm blåbärssoppa.
Jag hade hört och sett folk redan när jag gick upp. Nu kom det grupper av människor där vissa åkte och ropade till varandra.

Ingen idé att vara kvar här så jag packade ihop och gav mig av mot bilen. Jag mötte mycket folk som kom från Gyllfäbodarna. Tävlingsåkare, mortionärer och familjer i massor. Tur jag var klar med mina dagar. Jag körde på mot bilen med bara några korta stopp.

Väl vid parkeringen fick jag en chock. Det var hundratals bilar och fullt. Jag fick skäll av en dam för att jag ställt mig så långt ifrån bilen bredvid (ja, det gick att öppna hela dörren). Bilen startade och jag kunde köra ifrån hysterin. Det blev värre. Folk hade parkerat nästan en kilometer längs vägen så bara ett körfält gick att använda. Vissa hade parkerat i den riktning jag körde också. Det var skönt när proppen släppte. Minus 8 på parkeringen blev minus 3 nere vid asfaltsvägen.

Kan inte Covid försvinna nu så folk kan åka till Kanarieöarna igen….