Nyår är inte någon större helg för mig. För ett antal år sedan var det en god bit mat med pimpelfiske efter röding på nyårsdagen. För två år sedan åt jag min nyårsmiddag på Svalbard. Förra nyåret spenderades i ett vindskydd i skogen där jag och Gunsan gjorde en god tre-rätters. I år skulle det bli något ljusare trakter. Rumänien på en nyårsafton…. vad kan gå fel?

2019-12-29
Vi flög till Bukarest med Tarom. Ett flygbolag jag inte hört talas om innan. Jag förväntade mig låg standard på planet men det var som vanliga reguljära flygningar i Europa. Efter en timme kom de med mat också. Det var inte något jag räknat med. Kaffe och choklad hann vi också med innan vi skulle landa.

Två och en halv mil i taxi kostade ca 100 kronor. På K+K Hotel Elisabeta checkade vi in och blev av med väskor så vi kunde gå ut och se oss om i staden. Vi skulle inte hinna så mycket men vi kunde reka läget i alla fall.
Ett par kvarter söderut ligger New St. George Church. En Orthodox kyrka som de flesta kyrkor här.

Redan innan man kommer in i kyrkan kan man se vilket jobb som lagts ned på målningar.

Inne i kyrkan var det målningar överallt. Ända upp i kupolerna.

Ett rejält stenkast därifrån ligger The Coral Temple. Jag vet inte hur många synagogor det finns i Bukarest men kan inte minnas vi såg någon fler. Judendomen kanske inte är så vanlig här.

Det började skymma och hungern gjorde sig påmind. Jag till och med lyckades få med Gunsan till McDonalds i centrum 🙂
När vi ätit klart var det riktigt mörkt ute. Det blev en tur genom gamla staden för att se om vi kunde hitta något bra matställe till nyårsafton. Flera ställen hade speciellt nyårsfirande med mat och dryck. Det lät för mycket fest för min del. Jag ville bara äta gott och få något gott att dricka.
Nästa stopp var Biserica Sfântul Anton, ännu en kyrka. Den lyste fint där i mörkret. Kyrkan var stängd för kvällen så vi skulle titta dit en annan dag.

Gunsan vände blicket snett bakåt och såg en restaurang. Den var öppen så vi gick in och hörde om de hade öppet på nyår. De hade öppet till tio men inget speciellt nyårsfirande. #PERFEKT!
Färden gick vidare längs gator i gamla staden. Bukarest har mycket belysning kring jul. Den här portalen finns utanför Rumänska nationalbanken.

Börsmarknaden i Rumänien sköttes från ett palats byggt i början av 1900-talet. Idag är det huvudkontor för nationalbibliotek men fortfarande lika ståtligt.

Utanför universitetet spelade dessa änglar trumpet. Änglarna var klonade för de fanns flera duetter av dessa.

Nu var vi tillbaka i närheten av hotellet. En snabbis till en liten affär för något att stoppa i sig och så ville jag ha någon kall öl 🙂
Det gick fort att somna på kvällen. Vi skulle också upp tidigt för en tur till Transsylvanien dagen efter.

2019-12-30
Idag var vi först på frukosten. De hade inte hunnit med att duka fram allt. När vi var klara stod vår guide Eddie och väntade på oss med en stor Mercedsbuss. Vi hade bokat en privat tur från Bukarest till slotten Peles, Bran och ett besök i staden Brasov uppe i Transsylvanien. Eddie (Edward) hade läst historia på universitetet och kunde berätta allt om Rumänien. Landet har delats och splittrats flertalet gånger. Till exempel tillhörde Moldavien Rumänien ett tag. Södra delarna tillhörde Romarriket under namnet Dacia. Namnet som Ceausescu gav namnet på bilen han tog fram med hjälp av Renault. Eddie berättade om bergskedjan Karpaterna, landets nära självständighet då det är rikt på gas, olja, guld och kol och den första kungen som importerades från Tyskland.

När Rumänien erkänts som självständigt kungadöme kröntes Carol I till kung 1881. Slottet som kung Carl byggde var vårt första stopp idag. Utanför byn Sinaia finns Peles Slott eller Castelul Peles på rumänska. Bygget startade 1873 och invigdes 1883 men inte förrän 1914 avslutades det hela. Det tog lång tid men oj vad de lyckades få till det.

En lång trappa med snidade räcken och stolpar ledde oss upp till ett härligt utrymme med träpaneler. Från andra våningen var det små balkonger runt om.

Taket bestod av målat glas och snidat trä. Ända sedan slottet byggdes har det funnits elektrisk öppning av taket. Riktigt avancerat för den tiden. För att inte tala om vackert.

En riktigt tjusig snidat trappa fanns mellan andra och tredje våningen.

Vi gick igenom några rum innan vi kom till vapenförrådet. Där finns en av få i världen kompletta rustningar för hästar.

Ett sådant här kontor med läshörna skulle jag kunna tänka mig hemma i mitt slott 🙂

Bredvid läsavdelningen finns så klart biblioteket. Den andra hyllan på höger sida är fejk. Bakom den finns en trappa som leder upp till ett hemlig rum.

Varje slott måste ha ett litet matrum. Det kan vara fint byggt men inte för stort så man får skrika åt varandra om man sitter i varsin ände. Kanske var det inte så mycket mat i detta rum utan mer sällskapsrum med kortspel och affärsuppgörelser.

Slottet har vissa rum med målningar i taket. Kungen tyckte det var jobbigt att njuta av dessa med böjd nacke. Någon fick en snilleblixt och problemet var löst.

Många av rummen hade inspirerats av andra kulturer och tidsepoker. Jag tänkte mest på att de var fina och vem har ett matbord för trettiosex personer?

Damerna har så klart ett eget stort rum att umgås i.

Herrarnas rum är inte ens hälften så stort med de kunde kanske hålla sams i större grupper….

På bottenvåningen finns denna dörr. Den har öppnats ett fåtal gånger. Den sista gången den öppnades var när man bar ut siste kungens kista. Den kommer aldrig att öppnas igen.

Det var jättemånga vackra rum i det här slottet som jag måste säga är det vackraste jag varit i. Då menar jag invändigt. Det ligger bra till utvändigt också.

Jag hade drönare med men det var inte tillåtet att flyga. Veckan innan hade Jandarmeria (militärpolisen) tagit en som flög där. Det ville jag inte vara med om.
Vi var nöjda med detta besök och ville vidare mot nästa mål. Vi skulle nu till Draculas slott, Bran. Innan det stannade Eddie vid klostret i Sinaia.

På klostergården fanns ännu en kyrka.

Den var också var målad och fin inuti.

Det var ca tre decimeter snö i Transsylvanien och skönt att ha Eddie som chaufför. Han körde tryggt på vägarna. Ibland märktes det av att vi var i närheten av populära skidorter. Det blev långa köer men vi satt bra i den stora bussen.

Ibland fick vi stanna för annat än bilar också.

Efter någon timme nådde vi Bran. Slottet låg mitt i den trånga dalgången och var en “port” till Transsylvanien för bland annat handelsmän där de säkert fick betala sig in. Slottet byggdes i mitten av 1400-talet av tyska kolonisatörer som skydd mot det ottomanska riket. Slottet är känt för att ha varit hem åt Dracula alias Vlad Pålspetsaren. Han var son till Vlad Dracul men lade till ett a i slutet på sitt efternamn. Dracula var känd för att kanta vägarna med infångade som pålats levande på störar.

Slottet hade många snirkliga gångar och trappor.

Det var många och trånga gångar och trappor i detta slott

Ett rum hade mycket info om Vlad och hans släkt. Där fanns också ett porträtt.

Nedanför slottet finns en liten damm. Den hyser säkert lite fåglar på sommaren och har en och annan vattenväxt i sig.

Draculas slott var kul att se. Det var inte i närheten lika fint som Peles slott men historien runt det lockar. Bram Stoker som skrev romanen om Dracula har inte varit i Rumänien så jag tvivlar på att Greve Dracula var en farlig vampyr. Däremot sägs det att den riktiga Dracula var mycket grymmare än den fiktiva.

Resan gick vidare mot Brasov. På vägen dit passerade vi byn Rasnov. Där finns en fästning som byggdes av den tyska ordern på 1200-talet som försvar mot tatarer och turkar.

När vi kom fram till Brasov hade mörkret lagt sig över staden. Lite synd då det verkade vara en mysig stad. På tyska heter staden Kronstadt och den grundades på 1200-talet av Tyska ordern. Fram till senare delen av 1900-talet fanns en stor tysktalande befolkning i Brasov. Totalt bor här drygt 250000 personer. Vi tittade på den gamla delen. Runt gamla staden finns delar av dess ringmur kvar och kyrktornet från Svarta Kyrkan syns på långt håll.

Svarta kyrkan är en stor koloss bland de relativt små husen bredvid. Sitt namn har den fått då den bränts av krigande makter. Klockan i kyrktornet väger sex ton. Kyrkan byggdes mellan 1384 och 1424 och är protestantisk.

Trånga gränder fanns det här. Eddie visade oss en “gata” som kallades slangen eller brandslangen. Om jag minns rätt var det för att de sprang med hinkar här när det brann. Den var klart över 100 meter lång.

I området runt Brasov finns cirka 800 av Rumäniens ca 6000 björnar. Det händer då och då att de kommer till staden för att rota i soporna. I den här gången ville jag inte möta en björn.
I Brasov bodde i stort sett bara tyskar från början. Med sin mur höll de folk utanför staden och bara en dag i veckan släpptes folk in för att sälja varor efter att de betalat tullavgift. Det var bara Catherine’s Gate som fick användas av de som bodde utanför murarna . De övriga fyra var stängda för icke boende.

1827 byggdes Shei Gate då trafiken ökade. Namnet kommer från området på utsidan av porten. Byggd som en triumfbåge med tre valv klarade den de ökande trafiken när restriktionerna släppts.

Nu var vi tillbaka på parkeringen och Mercabussen. Vi hade lång väg hem och var ganska trötta. Bra med chaufför 🙂
Det blev ett snabbt stopp på en mack för något att dricka och äta. Strax efter klockan tio landade vi vid hotellet, zzZZZzzzZZZzz…..

2019-12-31
Nyårsafton! Idag skulle vi göra Bukarest. Nu hade jag tagit med mig vidvinkelobjektivet och vi började med att gå tillbaka till New St. George Church.

Något jag inte ville missa var Folket Hus, byggnaden Nicolae Ceausescu tillägnade folket. Det var nog en stor lögn då han tänkte mest på sig själv. Folket svalt medan paret Ceausescu levde ett liv i obeskrivlig lyx. Byggnaden går inte av för hackor för det och idag är det Rumäniens parlament. Är man någonstans på den drygt två kilometer långa Bulevardul Unirii så syns byggnaden.

Byggnaden är typ lika djup som bred.

Det är världens näst största administrativa byggnad efter Pentagon. Idag nyårsafton var det bara förbokade reseföretag som kunde gå rundturen där. Vi gick in och tittade runt lite grann i alla fall. Ett fik och något som liknade en konstutställning. Jag vet inte om julgranen hörde till konsten eller om det var vanlig julpynt. Den såg ut som något de lånat från Stalins källare.

Några olika målningar

Där fanns också en utställning om Rumäniens historia under krigen som var intressant.
Vi påbörjade ett varv runt byggnaden efter muren. Det var mycket längre än jag trodde det skulle vara och tog lite tid. När jag mätte hemma var det knappa tre kilometer. Vi hade riktigt bra väder så det var helt okej.
På baksidan ligger kyrkan Saint John Chrysostom Church.

Bakom syns People’s Salvation Cathedral. Det är Rumäniens största kyrka och den största ortodoxa kyrkan i volym i världen. För tillfället restaureras kyrkan så vi fick inte gå in dit.
Tillbaka till gamla stan och pulsen. Vi såg ett flertal kyrkor där också. Bland annat St. Nicholas Church med sina lökkupoler. Den var också under rust nu.

Vi passerade Nationalbanken igen. Ingen dålig byggnad det heller.

Precis som i Grekland kunde vi se att kyrkorna till viss del ändrar statsbilden. Kyrkor rivs inte, man bygger runt dem. Stavropoleos kloster ligger omgiven av modernare byggnader.

Snett bakom sjukhuset Spitalul Clinic Colțea ligger vårt hotell. Det verkar vara ett lite dyrare sjukhus. Säkerhetsvakter och låsta grindar runt om. Till och med en egen kyrka har de.

Nu hann vi inte se så mycket mer av staden idag. Det var dags att gå hem och göra sig i ordning för kvällens middag. Först blev det ett stopp vid en affär. Jag hittade att Staropramen hade en storebror, inte illa. Hittade också en variant av den lokala Ursus (Ursus actos=brunbjörn). Gunsan nöjde sig med en cider.

Vid åttatiden var vi tillbaka på samma plats vi startade resan på (nästan).

Bakom oss finns Mica Elvetie. En restaurang med riktigt fin mat som vunnit utmärkelser. Chefskocken Jakob Hausmann och hans team visste vad de gjorde. Vår kypare eller hovmästare var klädd i kostym. Vilken tur jag tog skjorta med mig 🙂

Till förrätt åt vi lax, riktigt gott. Varmrätten var ankbröst. Det var inge potatis till så jag visste inte hur jag skulle klara mig. Kocken hade koll på vilka grönsaker som passade och åter igen mycket gott. Vi hoppade över efterrätten och gick direkt på avec. Gunsan tog ett par drinkar och jag tog en till öl och en Lagavulin. Kul med lite extra gott ibland.
Tillbaka till hotellet för ombyte. Vi skulle fira nyår vid Folkets hus. Där hade de en scen och rumänska artister spelade under kvällen. Vi såg inget av det utan kom ner kvart i tolv lagom till fyrverkeriet.

Jag blev förundrad över hur lugnt det var. I Bukarest bor knappt två miljoner människor. Alla av dessa var så klart inte här men mycket folk var det. Ändå såg vi inga som raglade, kräktes eller bråkade. Jag var först orolig för att ta med kameran ned på stan men det var ingen som helst fara. Mycket poliser var det också som höll koll på läget. Fyrverkerierna höll på länge. det bliv till slut tjockt av rök framför palatset.

Vi gick lugnt tillbaka till hotellet. Det var inte kallt fast det var nollgradigt. En trevlig värme spred sig i kroppen bara. Nytt år, nya möjligheter!

2020-01-01
Idag skulle vi gå norrut i stan, bort från turiststråken. Efter Bulevardul Nicolae Bălcescu ligger ännu en kyrka inklämd bland betonghusen. De grå husen gör mig påmind om gamla kommunistiska öststater så det känns trevlig med en “färgklick” bland dem.

Mina år i gymnasiet utbildade jag mig till elektriker. Det sved i mina ögon när jag såg detta skatbo.

Tyvärr var det inte det enda stället det såg ut så på. Nymodigheten att gräva ned ledningar har nog inte nått östblocket ännu.
Vi hade nu nått de lite flådigare kvarteren i Bukarest. Det kändes lite som Djurgården. Har fanns ambassader från ett flertal länder och många fina hus.

Vid en av alla rondeller svängde vi höger ned mot Ceausescu mansion. Det är normalt öppet för guidade turer men på en nyårsdag är det stängt. Vi ville se platsen i alla fall. Platsen var stängd till för några år sedan men nu kan man alltså besöka de 80 rummen i huset bredvid den nybyggda ambassaden för Kuwait.
Ceausescus mansion

Vi gick runt kvarteret. Efter ett tag mötte vi en vildhund som kom rakt mot oss. Jag ropade åt Gunsan att hålla sig åt höger och hunden blev rädd och hoppade till. Tillbaka till den rondell vi nyligen lämnat drog vi västerut några hundra meter till triumfbågen i Bukarest.

När vi stod där och fotade hörde vi hudar som skrek och människor skrek på dem. Det var tre vuxna människor som skrek. Vi trodde att deras hundar rykt ihop men när en av de vuxna slängde sig på marken från att rädda den lilla hunden från en rottweilerkorsning förstod vi att alla tre vuxna försökte få bort den vilda korsningen som slängde och dängde med den lilla hunden. Den gav upp ganska snart och kom springande mot Gunsan och mig. Vi stod stilla så den passerade oss.

Färden gick vidare norrut mot Casa Presei Libere, The House of the Free Press. En stalinistisk byggnad ägnad åt den kommunistiska tidningen Scînteii. Byggnadens yta är på 32000 kvadratmeter så det är ingen friggebod direkt. Lenins staty framför byggnaden togs bort under revolutionen och det döptes om till The House of the Free Press.

Vi gick igenom King Mihai I parken som er ett av många grönområden i Bukarest. Den är 2.5 x 1.5 kilometer.

Efteråt fortsatte vi på asfalterad väg en bit innan vi kom till Kiseleff parken. Där såg juldekorationerna lite malplacerade ut. Precis som i Sverige saknade de snö denna vinter.

När vi kom tillbaka efter vår femtonkilometers utflykt lämnade vi bara ryggsäckar på hotellet och gick sedan till Inrikesdepartementet. Efter ett uppror i staden Timisoara i Transsylvanien, skulle Nicolae Ceausescu hålla ett tal till folket. Tusentals arbetare bussades in till detta och totalt ca åttiotusen stod nu med plakat och flaggor. Närmast balkongen som han stod på fanns säkerhetspolisen (Securitate) och högt uppsatta medlemmar i kommunistpartiet. När Ceausescu pratade hade alla fått order att hurra och vifta med flaggor men det var bara första raderna som gjorde det. Ett skott hördes på avstånd och i sorlet av folkmassan hördes nu Ti-mi-soa-ra – Ti-mi-soa-ra… Det spred sig runt om i massan. Ceausescu försökte tysta dem men många bara lämnade torget. Där startade revolutionen. Paret Ceausescu flydde med Helikopter men fångades in strax efter fyra mil därifrån. Fem dagar senare, juldagen 1989, arkebuserades han och frun efter en kort rättegång.

På andra sidan torget finns en utställning från Revolution Square dagarna då Rumänien blev befriat.

Vid sidan om torget ligger Kretzulescu Church byggd 1720. Full av målningar inuti som de andra ortodoxa kyrkorna.

På andra sidan finns lite modern konst. Inte så vackert men ganska originellt.

Med ömma fötter tog vi oss ned till gamla stan för att hitta något bra matställe. På Jack’s Pub kunde vi sitta ute och käka. Jag tog ribs och Gunsan åt lammfilé.

På kvällen var det dags att packa väskor. Vi hade ju inte så jättemycket med oss så det gick ganska snabbt. Det blev ett avsnitt av serien Hamilton innan vi somnade.

2020-01-02
Det här skulle bli en intressant dag. På hemresan skulle vi flyga med Ungerska Wizz Air. Vi var tvungna att checka in online annars skulle det bli dyrt. Det kostade ändå drygt hundra kronor per person att checka in. Taxin vi skulle åka med kunde bara bokas genom en app. Den var lättförståelig men när den skulle skicka bokningen lyckades det inte de fem första gångerna. Till sist gick det och jag fick meddelande att taxin var på plats. Vi fick till slut in väskorna i det trånga bagaget och sätter oss i bilen. Då tar han inte kort som jag kryssat i appen när jag beställde. Jag hade 43 (130 kronor)lei kvar och sa att han får nöja sig med det. Strax innan vi landade står det 27 lei på mätaren. När karln slår av bilen står det 41. Ja, ja, han fick fyrtio. Vi kom fram i tid i alla fall. Planet var något försenat så vi hade gott om tid.

När det var dags att borda planet fick jag en chock. De hade väskkontroll på handbagaget och för standardbiljetter var det en jätteliten väska som ingick bara. Jag såg flera som fick betala extra. Min ryggsäck gömde jag bakom Gunsan. Killen bakom oss pratade i telefonen och berättade att han fått betala femhundra extra. Ryanair ratade jag för många år sedan. Nu har jag ett till bolag på den listan.

Det gick inga plan från Bukarest till Arlanda denna dag så vi landade på Skavsta. Därifrån hade vi transferbuss till Arlanda. Klockan hann bli tio på kvällen innan jag körde in bilen i garaget. Precis när jag kliver ur kommer Elin med Loke. Deras andra hund hade opererats och kunde inte vara med vilda Loke så jag lovade att ta hand om honom ett tag. Jag packade upp lite pinaler och tog det lugnt med honom innan sovdags.

Om du funderar på en resa till Rumänien och Bukarest säger jag bara ÅK. Glöm inte att boka en eller flera dagar i Transsylvanien.