Jag var inbokad på mitt livs första julkonsert. Anledningen till detta var att Runrigs sångare Bruce Guthro skulle komma från Kanada och spela i Tyskland och Danmark. Biljetter till konsert, flyg och hotell bokade jag redan för 12 månader sedan för 6 personer. Tyvärr kände inte sig mamma tillräckligt pigg att följa med.
2019-11-30
Uppstigning 02:50, dusch, frukost, bilresa, parkering, flyg och tunnelbana. Allt flöt på som det skulle och ca 7 timmar efter jag vaknat stod jag utanför hotellet Wakeup Copenhagen. Hotellet var inget märkvärdigt men det ligger centralt och det är det viktiga. På hotellet ska jag bara sova i alla fall. Snabbt därefter gick hela gänget tillbaka till torget där tunnelbanan släppt oss, Kongens Nytorv. Där var det ett hotel jag gärna bott på men 4500:- per natt lät lite väl saftigt.
Julen var i full gång i centrala Köpenhamn.
Här hade vi precis ätit rød pølse. Det var nog 45 år sedan sist. Några fler röda korvar blir det nog inte för mig….
Kongens Nytorv ligger alldeles vid Nyhavn. Där hade jag sett bilder från de vackert färgade husen tidigare. I gassande sol var det svårt att göra dem rättvisa och skuggsida är alltid skuggsida.
Vi fortsatte norrut och vid Amaliehaven gick det bra att se Kungliga Operan.
Där skulle vi se Bruce ha sin julkonsert dagen efter. Bredvid ligger Amalienborg. Det är ett kungligt residens och slottsanläggning med fyra olika palats runt ett torg. Drottningen och kronprinsparet bor fortfarande där.
Vi fortsatte mot kyrkan då folk började samla sig för att se ett vaktbyte vid Amalienborg.
Den första stenen för kyrkan lades av kung Fredrik V. En begränsad budget och arkitektens död gjorde att kyrkan stod som ruin i nästan 150 år och inte förrän 1894 blev den klar. Marmorkyrkan har idag Nordens största kupol med 31 meter i diameter.
En riktigt vacker kyrka och det sägs att det är den vackraste i Köpenhamn.
Vidare norrut mot nästa kyrka. St Alban’s kyrka står vid Churchillparken.
Kyrkan är mycket mindre än den förra vi kollade på men fin på sitt sätt. Den var låst nu men annars vet jag att den har fin utsmyckning av trädetaljer och tak i välvt trä.
Vidare mot nästa mål. En riktig publikmagnet. Det var till och med bussar som stannade vid en av Danmarks mest kända “sevärdheter”. Statyn är gjord efter en balettföreställning på Det Konglige Teater i Köpenhamn som i sin tur baserat den på H.C. Andersens saga om Den Lilla Sjöjungfrun.
Bakom sjöjungfrun ligger Kastellet. En av de bäst bevarade fästningarna i Nordeuropa. Kastellet är byggt som en femuddig stjärna (5 bastioner) med vallgrav runt om. För nästan 400 år sedan, 1624, byggdes det av Kristian IV som en del av Köpenhamns vallar.
Idag är Kastellet bland annat plats för försvarschefens residens, Danmarks utlandsunderrättelsetjänst (militära underrättelsetjänst), Hemvärnet, Militärt bibliotek och några mindre myndigheter.
På den västra siden är det en höjd. Alldeles nedanför höjden står Kastelskirken byggd 1902. Ovanpå finns ett grönområde med en väderkvarn på.
Solen började sjunka och vi hade varit igång länge nu. Det blev tillbaka till hotellet för mat på en italiensk restaurang. Kvällen tillbringades på hotellrummet med något avsnitt av Innan vi dör.
2019-12-01
Tidig frukost som vanligt och iväg på nya stigar. Först blev det ett stopp vid Kongens Nytorv.
När vi var klar där gick vi in på en tvärgata vid Hotel D’Angleterre, Østergade. Där startar Strøget som är en 1.1 kilometer lång gågata. Den går mellan Kongens Nytorv och Rådhusplatsen. Där finns många exklusiva butiker men också vanliga för de som inte måste ha Gucci eller Rolex. Guiness World Record Museum ligger i början på Strøget. Där finns en avbildning av världens längsta man, Robert Wadlow. Bredvid hans 272 cm (199 kg) långa kropp känner man sig liten. Redan som 10-åring var han 2 meter lång.
Vid Amagertorv ligger den välkända Storkfontänen. En samlingsplats i ett pulserande stadsliv. Det är tradition att nyutexaminerade barnmorskor dansar runt fontänen.
Julmarknaden var i full gång på Højbro Plads. Vid andra änden av torget står statyn av Biskop Absalon och tittar ut över Nybrogade Kanal. Det gjorde Gunsan och jag också.
Tillbaka upp vid Strøget följde vi den vackert mönstrade stenläggningen.
Några affärsbesök blev det men mestadels var vi ute. Solen tittade fram skönt på öppnare platser. I slutet på Amagertorv ligger Heliga andens kyrka (Helligaandskirken). Den ser oansenlig ut från utsidan och ligger lite inklämd bland andra byggnader. Ursprungligen är det en del av ett kloster från slutet av 1200-talet men det har byggts till och om i omgångar.
I Alaska var Gunsan och jag till North Pole och Santa Claus House. En julaffär på 17000 kvadratmeter. Här i Köpenhamn var den mycket, mycket mindre men priserna tvärtom.
När vi kom till Nytorv så hade de en stor julmarknad där. Brända mandlar verkar vara en lokal specialitet. Våfflor, popcorn och nya kulturella inslag var också på menyn.
Jag gillar de små gatorna med gamla hus i olika färger.
Vi skippade de sista 200 metrarna av Strøget och gick ned mot Fredriksholms kanal och Marmorbron.
Denna bro tog oss över till Christiansborgs slott. Där finns kungliga representationslokaler, Folketinget (motsvarande vår tings och hovrätt) och Statsministeriet. Det nuvarande slottet byggdes 1928 men från den här platsen har kungar och drottningar regerat i århundraden.
Vi tog bakdörren ut på Christiansborg Slotsplads. Där har det varit tumult med flera demonstrationer. Jag antar att stenarna är till för att hindra trafik och att rama in platsen. Jag tyckte de var fina också 🙂
Siktet var inställt på Vor Frelsers Kirke (Church of Our Saviour). För att komma ut på ön där den ligger passerar man Knippelsbro. En klaffbro som måste skötts manuellt förr i tiden då det finns ett torn på var sida bron.
Efter att passerat Christianshavns torg nådde vi till slut kyrkan.
Tanken var att ta oss upp i kyrkan men det var söndag, första advent och lång kö. Vi skippade tornet och tog oss ett stenkast bakom kyrkan. Där är en av ingångarna till fristaden Christiania. I början på 1970-talet rev en grupp människor det plank som omgärdade det gamla militärområdet. Ett hundratal ockuperade senare området och Folketinget accepterade det som ett socialt experiment.
Christiania har en egen flagga. Tre gula prickar på röd bakgrund.
Det är inte bara pundare som håller till i fristaden. Även konstnärer bor här. Kanske kommer det kreativa från torkade blad?
Utanför skateparken Alis Wonderland sitter denna jätte. I krukan som jätten håller i växte tidigare en haschplanta.
Det ser ut som att de har någon form av julpyntning på Pusher Street. Där fick man inte fota. Jag fotade byggnaden som håller Jazzklubb och barnteater innan jag lade märke till skylten. Bäst att sätta på objektivskyddet….
Det måste ha varit minst 20 stycken som lekte affär på Pusher Street. Olika förpackningsstorlekar och sorter.
Vi fortsatte mot en lugnare del av fristaden. Kommer man ifrån den södra delen är det lite som en koloniområde.
Vid sidan av dessa hus ligger Den grå hallen. En gammal militärbyggnad där kavalleriet tränat. Nu används den till allt från julmarknad till konserter. Några riktigt kända artister har varit här. Bland annat Bob Dylan, Red Hot Chili Peppers och Motörhead.
Hela gänget kände att vi fått nog av Christiania nu. På tillbakavägen tog vi Inderhavnsbroen så vi skulle hitta lätt till Operan på kvällen där Bruce skulle spela. Då kom vi fram vid Nyhavn och var snart hemma.
Efter mat gick Peter och jag till Netto och köpte lite öl. Jag hittade en trevlig Tuborg jag inte sett förut.
Framåt kvällen var det dags att ge sig av mot operan. Tina och jag köpte varsin signerad DVD från hans senaste spelning här på operan 2017. Sedan hann vi inte så mycket mer innan det var dags att bänka sig.
Bruce öppnade med några jullåtar och någon egenskriven låt.
Tillsammans med sina barn sjöng han Elvis Can’t Help Falling In Love. Dottern är duktig att sjunga och sonen duktig på gura. Själv behärskar han båda verktygen.
3 Runrig-låtar körde han, Rocket to the Moon, Hearts of Olden Glory och This Time of Year. Synd att det inte var fler.
Video: The Little Drummer Boy
httpvh://www.youtube.com/watch?v=E5EVCOps268&vq=hd720
Efter 3 timmar i en ganska varm byggnad var det skönt att få promenera någon kilometer till hotellet.
2019-12-02
Måndag och säkert lugnare i staden och mindre folk vid olika sevärdheter. I dag var planen att besöka Rosenborgs slott. Slottet ligger 2 kvarter bakom vårt hotell i Kongens Have (Kungens park). Slottet byggdes mellan 1606 och 1634 då trapptornet blev klart. Kungar bodde här 1624 till omkring 1710. Ett stort antal föremål som tillhört det danska kungahuset finns bevarade.
Det visade sig att slottet var stängt på måndagar så vi fick hålla till utomhus. Insidan skulle vi ta under morgondagen istället.
Nästa stopp skulle bli Runda tornet eller Rundetårn som danskarna säger. Det är en del av en treenighet som byggts för att ge den tidens studenter ett observatorium, en kyrka och ett bibliotek. Tornet blev klart 1642, kyrkan 1656 och biblioteket året efter. 36 meter högt är tornet så det tog ett tag att ta sig upp.
Absolut inte den högsta byggnad jag varit i men utsikten blev bättre här uppifrån. Vi kunde pricka in de flesta platser vi besökt innan och flera vi skulle till. Öresundsbron syntes långt borta också. Köpenhamns Katedral såg vi bra härifrån. Den hade jag försökt få någon vettig bild på från gatan innan.
En mindre byggnad ovanpå torntaket fungerar fortfarande som observatorium. Jag undrar hur bra det är när jag vet att de som pysslar med sånt här hur brukar klaga på ströljus. Köpenhamn borde ha mycket mer av den varan än ganska liten stad i Södra Norrland.
När vi ändå var där passade vi på att gå in i Trinitatis Kirke (Treenighetens kyrka) också.
Jag tycker att det här med kyrkor är kul. Vad man än tycker om religion så är det vackert med alla utsmyckningar och målningar.
När vi ändå var i farten var det lika bra att ta nästa. Vor Frue Kirke är Jungfru Marias kyrka. Platsen har haft kyrka sedan 1100-talet men den har brunnit ned flera gånger varav 3 helt till grunden. I Vor Frue Kirke gifte Valdemar Atterdag bort sin nioåriga dotter Margareta till Håkon VI (kung av Sverige och Norge) 1363. Den nuvarande byggdes i början på 1800-talet.
Nu var det dags för mat. Vi hade bestämt att äta något lokalt. Dags att prova smørrebrød. Tre smörgåsar med olika fisk på. Inte min favorit men nu har jag provat….
Efter maten fortsatte Gunsan och jag på Strøget för att komma till Rådhusplatsen och Rådhuset. Jag blev förvånad att det inte var någon marknad på platsen. Rådhuset i sig ville jag ändå se.
Den stora bruna porten på framsidan öppnades titt som tätt och vi gick in för att se. Någon trappa upp fick vi överblick över den stora salen vi kom in i.
Gunsan och jag gick runt som vi ville och trivdes bra.
I efterhand har jag läst att Rådhuset är öppet för besökare men man får endast vara i Rådhushallen. Vi kände oss som hemma där 🙂
Vid den ena gaveln finns en staty av HC Andersen
Tanken var att vi skulle gå till Tivoli efter men på väg det började det spöregna så vi gick hemåt igen. Det var ändå inte så långt till det skulle mörkna. När vi närmade oss slutade regnet och det blev en sväng till Nyhavn i det härliga ljuset.
En kvart senare kom mörkret. Solens ned gång och molnen gjorde sitt.
Gunsan och jag tittade på något serieavsnitt och senare på kvällen gick hela gänget till Café Vivaldi. En uteservering på Strøget som var riktigt trevlig. Värmare vid borden och i taket så det var inte kallt. De hade ölglas för vuxna pojkar också, 0.75 liter 🙂
Det var en härlig avslutning på dagen och vi var där ett bra tag.
2019-12-03
Sista dagen och dags att packa väskor. Jag var i och för sig ganska klar med staden så den kändes inte så illa. Nu var det dags att kolla in slottet på insidan. Då jag varit på resa i Skottland i totalt 3 månader har det blivit en del slott. Aldrig någonsin har jag blivit besviken och de skulle jag inte bli nu heller.
I taket sitter grevarna av Rosenborgs vapen
Peter, Gunsan, Tina och Linnea framför en duk där danskarna krigade mot Sverige. Jag hörde en guide berätta om slagen mellan länderna och hur duktiga danskarna var men vi vet ju alla hur det slutade 😉
Gunsan och jag skyndade oss därifrån för att hinna med tornet på Vor Frelsers Kirke. Vi hade inte så jättemycket tid att gå dit och sedan äta innan tunnelbanan till flygplatsen. Det fick bli ~5 raska kilometer tur och retur.
En av klockorna i denna kyrka är ett krigsbyte från Vänersborg 1676.
Jag vet inte om det är klockan på bilden som är krigsbytet eller inte men den klockan togs innan kyrkan byggdes. Byggåren var 1682–1696. När vi passerat klockan sa jag till Gunsan, tänk om klockorna slår nu…. och de gjorde de två sekunder senare. Det lät inte så högt som jag trodde det skulle göra och inte så länge heller.
Många nötta och gamla trappor ledde oss uppför tornet på insidan.
Den sista biten var en trapp på femton meter och riktigt smal. När jag har två meter kvar sätter en dam i päls in benet och stelnar till. Jag sa på engelska att hon får vända en meter upp för jag tänker inte backa närmare femton meter nedför. Jag fick svar på rysk brytning att det var så kallt och blåsigt så hon måste ner. Ja visst får du gå ner men först ska jag upp sa jag med barsk röst och då fattade hon.
Vi fick halvspringa tillbaka i duggregnet. Tiden vi skulle träffas på hotellet var samma som när vi klev ur kyrkan. Vi hade en Netto-butik i kvarteret bakom hotellet. Där köpte vi diverse sallad och smörgåsar som fick bli lunch.
Efter lunch hämtade vi väskor och gick mot Kongens Nytorv. Köpte biljetter och tog rulltrappa ned till spåren. Vi missade första tåget då dörrarna stängts precis framför näsan men det tog bara sex minuter till nästa. På flygplatsen och flyget flöt det på bra.
En kul liten “get away”. Köpenhamn var klart värt ett besök.