När min äldsta son fyllde 30 önskade han sig ett fallskärmshopp. Idag hade han bokat tid för hoppet och samma sak gjorde jag. Platsen var Mohed utanför Söderhamn.
Det var lite strul med vädret inför hoppen men till slut hittades en lucka. Stoffe skulle få börja då det var hans grej. Efter att han fått på sig overall bar det upp i luften.

Det fanns ett blå område de skulle sikta in sig på och efter någon minut såg jag dem flyga utan skärm högt uppe.

Att hoppa från 3000-3500 meter tar inte lång stund. Man faller i fart upp mot 200 km/h.
Ganska snart såg vi dem komma in mot hangaren.

Stoffe ville upp direkt igen. Det är en härlig syn att se sina barn glada.

Molntäcket fyllde igen de luckor som fanns på himlen så det fanns ingen tid att fundera på. Jag fick göra mig klar direkt för avfärd. I planet hörde jag “nu passerar vi 4000”. Jag antar det berodde på att molnen var högre upp och det behövdes mer fri sikt för att utföra hoppet. Det var en härlig känsla att slänga sig ut och sväva fritt ovanför molnen.
Det gick fort (för fort) till fallskärmen skulle ut. Jag ville också göra detta igen 🙂

Vi skulle ha landat vid hangaren vi med men hamnade 300 meter bortom den. Farten räckte inte till. Det var kanske jag som styrde dåligt men det gjorde inget.
Gunsan kom springande med lilla Molly där jag landat.

Johan Nilsson filmade mitt hopp: