I ett flertal vintrar har jag haft möjligheten att följa med min vän Stig till en åtel för kungsörn. Jag åker upp till Järvsö kvällen innan för trevligt sällskap. De sista resorna har det även blivit bildvisning/film och någon whisky.
Uppstigning innan tuppen för vidare färd i fem mil innan en skogspromenad i mörkret till kojan.
Jag har suttit många gånger på havsörn och de brukar visa upp sig i mängder. Kungsörnen är betydligt färre i antal och ibland syns de inte någon på en hel dag.
Kameror riggades och första fikastunden klarades av.
Tidigt under blå timmen kunde vi se en kungsörn parkerat i ett träd på andra sidan myren.
Kul, då finns de i området i alla fall. Den första örnen satt länge på samma plats innan en annan örn kom och skrämde bort den. Den nya örnen följde efter och tog även över den nya stället.
Den senaste tillskottet kom vid nio-tiden. Det var fortfarande skumt ljus. Båda dessa örnar höll sig runt ikring på behörigt avstånd. Den yngre örnen kom snett bakifrån in mot maten men stack innan den landat. Den stannade till i en talltopp framför gömslet. Det var nog det klenaste jag sett en örn sitta på.
Den satt där och balanserade och försökte hålla sig kvar men drog på nytt vidare bortåt.
En annan örn kom ner på åteln i bra tid. Klockan var nästan 11 men tjocka moln dämpade det ljus vi ville ha.
Vi hade tidigare ett fyrtiotal korpar runt myren. Ingen av dessa var närmare än tre meter från åteln. Nu var det endast en kvar och den var ständigt på örnen.
De höll på i ungefär tio minuter innan örnen tröttnade. Med sig fick den en smaskig bit ister. Korpen blev kvar och åt av den uppluckrade klumpen.
Mitt på dagen var det som vanligt tomt på örn. Vi fick vänta till halv två innan en äldre örn dök upp. Den touchade bara maten och satt sig några sekunder i en klen torraka. En riktigt vacker örn.
Denna flyttade omedelbart längre bort. Korparna var på den så den försvann bortom vår uppsikt.
Det var sedan tomt ett längre tag. Skymningen närmade sig och då verkar örnarna bli lite modigare. Kanske hade örnen varit hos frissan och inte hann hit förrän nu.
En ringmärkt örn, född 2014 i Ångermanland, kom lite senare. Dessa två kivades om maten ett tag innan den äldre gav upp.
Örnen från Ångermanland var kvar till strax efter fyra innan den flyg iväg mot sin viloplats. Jag hoppas jag får se dessa igen snart.