Det var länge sedan jag hälsade på hos lavskrikorna nu. Det skulle i och för sig bli lite kallt men kläder har jag. Packade ner både stora dun-parkasen och dunbyxor tillsammans med ved, korv och bröd. Varma kängor och tjocka merinoullsockor till dessa.
Tidigt på morgonen var det minus sju hemma. När jag tittade på termometern där jag parkerade var det minus tretton. På vägen in fick jag bra användning för fyrhjulsdriften. Det var drygt två decimeter snö.
Inte ett ljud hördes förrutom fåglarnas kvitter. Svartmesar, blåmesar, talltitor, talgoxar och tofsmesar kom och åt av solrosfröna jag lagt ut. Efter ett tag hördes ett kuttrande från träden ovan. Lavskrikorna kom för att få sig ett skrovmål. Till dessa hade jag med falukorv.
Jag fotade och tittade om vartannat. Det var inte så viktigt med kameran en sådan här dag. Vid orvgrillningen vände jag mig mot solen och bara njöt. Det blev en stunds fotande efter korven men klockan två var jag nöjd och packade ihop.
Efter att ha “jagat” örn några gånger så kändes skrikor som småfåglar.