Höstens andra “sova-ute-helg” blev med Gunsan och Ozzy. Mr O hade varit här i veckan så han var säkert sugen på att äntligen komma ut i skogen.
Med packade ryggsäckar gav vi oss ut i höstens palett som mest bestod av gult och grönt. Färgen rött har knappt hittat fram då det inte är tillräckligt kallt på nätterna.
Ozzy klarade galant att gå på spång. När det var nät på (för halka) var han tveksam men med lite träning gick det hur bra som helst.
Här var det tidigare en fin gammal granskog. Jag tror inte Ozzy förstår vad som hänt.
Vid en sjö stannade vi för mat. Köttfärssås och spagetti för alla tre. Ozzy fick sitt foder också. Han var trött så det blev liggandes.
Vi hittade ingen björnskit denna gång men däremot en grop som grävts där det låg som bikakor utanför. Säkert björn som grävt fram denna. En likadan hittas närmare vår sovplats också. Vi kom fram i bra tid för att få tag i ved. Gunsan ville ha kaffe och jag blåbärssoppa. Det blev smörgås till detta med.
Ozzy “ramlade omkull” vid maten.
Han var trött stackarn och efter maten tog han en vila.
Gunsan får sig en puss när hon förklarar vem som är världens goaste hund.
Förra långturen hade jag ingen whisky med mig att njuta av vid brasan. Tur jag kom på bättre tankar denna gång 🙂
Det blev ett sista kort innan korven plockades fram.
Ozzy vaknade upp i vindskyddet när det luktade korv. Han fick också några stycken. Gunsan och jag satt och pratade någon timme och hade det trevligt. Ett par whisky i näven blev det också. Aberlour Sherry Matured och Laphroaig 10Yo. Strax efter nio var tänderna bordstade och sovsäckar stängda. Ozzy fick en filt över sig han med.
Jag vaknade ett par gånger under natten men var ändå utsövd klockan sju. Ozzy och jag gick upp för morgontoalett medan Gunsan letade kläder. Det var ett fint ljus fast det var så tidigt.
Vi gjorde i ordning för en mysig frukost med varmt att dricka, smörgås och ägg.
På samma ställe satt vi i vintras när vi sovit här. Då var det mer snö.
I fyra timmar njöt vi av stunden runt denna plats. När vi packade ihop för att gå vidare så kändes det trist. Jag hade kunnat stanna en natt till. Hösten är härlig och luften klar. Dock saknar jag färgen röd.
Hemmåt på slingriga stigar
och mossbeklädd barrskog
Ibland blir det öppna landskap också. Denna ek är 5-6 meter i omkrets.
Någon enstaka kilometer kvar. Mina allierade hänger fortfarande med.
Gunsan tröttnar aldrig men Ozzy trodde jag skulle bli mer trött. Han börjar bli till åren. Dock somnade han direkt när han hoppat in i bilen.
Såna här helger behöver jag ibland. Det här kan jag vila tillbaka på när det känns tungt någon dag på jobbet eller så.