2016-08-19
Dagen började tungt. Jag var upp på natten och slog en båge. Miljontals sve attackerade mig den korta stunden. Fast jag borstade av mig precis innan jag gick tillbaka in i tältet fick jag med tusentals av odjuren. Hasse suckade lite och drog sovsäcken över huvudet.
Det var lite senare till det var ebb på morgonen nu. Vi behövde inte ha så bråttom längre. Vi måste ändå ha gått upp ungefär samma tid för min bild på denna hanne togs 07:13 och det var 3.5 kilometer bort från tältet.
Det var redan 4 björnar ute i vattnet trots att det var ett tag till ebb.
Det som intresserade mig mest just denna stund var den varg som kom bakom oss.
Den såg lite ängslig ut där den sprang längs stranden men rätt var det var sprang den ut mot vattnet. I djupfåran där mid river rinner ut stannade den till, högg en hundlax och vände tillbaka.
Det var inga kruseduller där inte. Björnarna verkade mest stå och vänta medan vargen sprang hemåt med sin fångst.
Detta var en dröm för mig. Jag hade blivit glad av att bara se varg på denna resa. Jag kunde aldrig drömma om att få se en ta en lax.
Björnarna stod fortfarande kvar och väntade på nästa fisk.
Det hände inte mycket mer här så vi beslöt oss att gå och se om vargens valpar eller någon förälder syntes till. På vägen dit….
Vi hittade inte på någon varg för tillfället och gick istället tillbaka till havet. För att slippa hårt motljus vadade vi över djupfåran som det i nuläget var lågt vattenstånd i. Där kunde vi se diverse björnar fiska. Till och med småbjörnar gjorde sitt.
Alla småbjörnar var inte så intresserade av att fiska. Denna hittade något skräp på stranden att leka med.
Vi spenderade en del tid där ute innan vi vadade tillbaka för att få något att äta.
På klipphyllan bort mot campen satt en örn. Vi sick-sackade oss närmare och på lagom avstånd från fotoobjektet landade en till örn alldeles bredvid. Det blev trevliga bilder på vithövdad örn.
Efter maten hade vi gott om tid till nästa lågvatten. Nu fick vi tid att fota vadarfåglar på vägen dit.
Björnarna kom och fiskade som vanligt. Drottningen över alla laxfiskare visade klass direkt med en fet silverlax.
Hennes barn, Humle och Dumle, tittade på, kanske var de mätta eller så visste de att morsan inte skulle släppa ifrån sig första fisken.
De fick i alla fall fisk av sin mor. När de inte fick det var de dryga snorungar. Sprang och mopsade sig igen mot andra honor och mamma kom till undsättning som vanlig.
Ungarna tar hand om fisken
Nu börjar det bli lite för bekvämt här och man blir bortskämd av alla upplevelser. Jag fotade inte så mycket på kvällen utan kollade mest beteenden på björnarna.
Säkert gick vi hem när ljuset började tryta och Hasse och jag tog en whisky eller två innan läggdags.