2016-08-20

Igår hade vi björn vid campen. Den sprang bara förbi men det gäller att kolla en extra gång när man går ut för att slå en båge på morgonen.
Frukost med gröt och macka i skaplig tid innan vi gick mot grässlätterna. 06:39 mötte vi den gulligaste av alla björnar, Goofy.

Goofy rörde sig ned mot havet. Vi såg inga björnar där när vi kom men den björnen har inte helt koll på läget.
Det var fint morgonljus att fota spår i nu när solen var på väg upp.

Vi väntade ett bra tag och till slut kom den stora mörka björnhannen med jack i mungipan. Han verkade också vara på väg mot havet.

Han korsade älven och försvann söderut.

Andra björnar hade gått förbi oss på långt håll. Nu började det bli dags för lågvatten också så det blev med raska steg ned till havet.
Vi tittade på när de vanlig storfiskarna tog för sig. Goofy hade inte samma tur med fisket.
Då kan man trösta sig med lite lek. Tre stockar på rad fick duga.

Ljuset började bli väl hårt och motljus var inte att tänka på nu. Vi vadade över älvfåran igen för att kunna fortsätta fota. Jag satte ihop ett tiotal bilder på höjden till en panorama.

Det blev en panorama med tre stadiga björnar också.

Det var ingen bra fart på laxen men när björnarna fick vittring så jagade de.

Den stora honan fick också fisk. Skinnet är bland det nyttigaste. De börjar med huvudet och sen detta.

Vid tiotiden började björnarna dra sig tillbaka. Det var fortfarande lågvatten men kanske var det inte värt att stå där längre.

Vi gick också tillbaka till campen. En stödvila innan maten var välkommen. Medan Christopher förberedde lunchen kom en gäst. Den kände säkert lukten av mat. Den lade sig ned i backen bakom mattältet och vilade.

Efter lunchen tog vi en promenad upp för den kulle där räven vilade (fast längre ut). detta för att se hur det såg ut på norra sidan viken.

Dit skulle vi gå imorgon och prova lyckan. Efter en fika med kakor och choklad gick vi till havet igen. Där jagade Goofy för fullt. Som vanligt helt planlöst och utan koll.

Det gick som vanligt…

Goofy sprang långt ut och letade. Ingen annan björn hade varit så långt ut under tiden vi varit här.
På vägen tillbaka skrämdes en örn.

En örn har örnkoll. Något som Goofy inte har. Dock blev jag förvånad när jag såg bytet som fångats in efter en jakt.

Fågeln bet tillbaka och kom loss. Ny jakt på fisk inleddes istället.

Det gick inte så bra denna gång heller.

Laxdrottningen fiskade för fullt till sina barn. De fick gott om mat. Vid ett tillfälle tog hon fisken och lade i en grop hon grävt.

När hon täppt igen gropen så satte hon sig på den för att markera att det var hennes.

Ungarna kom och skrek då de ville ha mer mat. De skrek förgäves. Här trodde jag att hon började stöta bort dem. Spännande att se imorgon.

Klockan var nu 21:30. Det var knappt något ljus eller några björnar kvar. Vi lämnade för dagen och gick nöjda till campen.
Jag kan slå vad om att det blev en whisky denna kväll också 🙂