I går var jag med Gunsan och letade rävgryt. Vi hade fått nys om var ett par ungar lekt. Efter ett tag hittade vi något som skulle kunna vara ett gryt. Det var ingen aktivitet runt grytet den tid vi var där och vi lämnade för att göra annat ett tag. Strax efter 21 var vi tillbaka och kunde se två små ulltussar springa omkring bland stenblocken. Det var inte mycket till fotoljus men jag fick någon halvrisig bild i alla fall.

Ungarna, som verkade vara två till antalet, var olika. Den ena nyfiken och den andra rädd. Den rädda sprang in i grytet när den såg oss. Den andra sprang närmare för att se vilka vi var. Vi lämnade efter någon minut och fick med oss en trevlig upplevelse.

Strax efter midnatt fick jag för mig att jag skulle åka dit på morgonen. 4 timmar senare ringer klockan och jag gör mig klar och åker. 05:30 är jag på plats men det verkar bara vara jag där också. Strax före sju tittar en rävunge ut ur lyan. Den sträcker på sig och vädrar, springer några steg till en annan ingång och den är borta.

Talgoxen håller sig runt grytet hela tiden jag är där. Kanske har den bo i närheten och får lite gratis rester ibland?

7 minuter över 7 ser jag mamma räv. Hon springer bakom en fallen gran. Jag är berädd att hon ska springa in i grytet men istället springer hon förbi mig på några meters håll. Mitt kammoflage fungerar tydligen. En gammal äng ligger nedanför och troligtvis ska hon leta sork där.

En halvtimme senare dyker den rädda rävungen upp.

Den märker inte mig men hör ljudet från en tyst slutare.

Rävungen går sakta ned i grytet. Minuten efter kommer den nyfikna rävungen ut. Den med fästingarna. Först försvinner den mellan stenar och stockar men sen kommer den fram några meter ifrån mig. För nära för att få in fokus. Räven har inte märkt mig nu heller utan fortsätter upp mittemot. Kanske letar den efter mamma.