Det här blev sista delen i en triologi av vandringar i höstrusk. Vi har haft tur med vädret på alla turerna och bara lite regn/snö har fallit ned.
Igår kväll snöade det. Jag var orolig att vi skulle ha problem att hitta stigarna i skogen. Vissa sträckor ser ut att vara djurstigar eller användas sällan av oss tvåbenta.
Det töade på morgonen så snölagret var tunt i skogen och inga problem att hitta.
Vi måste ha väckt en älgko och kalv när vi kom gåendes. Två högar med rykande färsk spillning hade lämnats på backen tillsammans med spår av deras klövar. Vi gick i deras spår en bit innan de svängt av mot våtmarken.
Efter en bit på stigar och traktorvägar kom vi fram till öppnare ytor. Här såg vi både har- och rådjursspår. Framförallt såg vi hur det lättade på himlen.
En ny stig ledde oss nordväst mot en å. I denna å bor herr och fru bäver. Vi såg inte till dem men där vi passerade vattnet hade de ätit i middag nyligen.
På andra sidan vattnet hade en räv spungit en bit innan den vek av in i skogen. Vi följde vägen som byttes av med traktorvägar och stigar om vartannat. Till slut kom vi fram till den tilltänkta fikaplatsen vid sjön.
Från disigt grått till klarblå himmel. Så här blå skulle alla dagar på vintern vara.
Efter fikat fortsatte vi runt sjön över hyggen och skogsvägar. Här var det lite mer ovanliga spår. Dubbla spår dessutom. Två uttrar hade gått förbi.
Vi gjorde ett sista ryck genom skogen på en något svårfunnen stig innan vi kom till en traktorväg och senare tillbaks till bilen. 13.3 km friskluft i kroppen.