Idag åkte jag strax norr om stan för att se om jag kunde se någon slaguggla. Redan när jag närmade mig den tänkta platsen hörde jag hannen ropa, voho…. voho-åvoho….
Det dova hoandet är svårt att lokalisera direkt riktning på men jag visste på ett ungefär var den höll till. Jag passade vid en skogskant för att se om den skulle komma.
En gång till hörde jag den. Riktningen var den samma som tidigare. Någon uggla kom aldrig så länge det var skapligt ljus.
När jag packat ihop och var på väg tillbaka hörde jag den igen från samma håll som tidigare och gick upp i skogen för att se om jag kunde få en bättre riktning. Ugglan kommer då flygandes med en sork i munnen och ropar på honan som ligger på bo i närheten.
Jag tog några snabba bilder från långt håll och lät dem vara i fred. Ljuset var i alla fall så dåligt då klockan var 18:50. Då jag kom till bilen en kvart senare var det rejäl skymning.

Jag får göra ett nytt försök senare…