2013-08-07
Denna onsdag kändes det bra att vakna. Resväskan var packad och planet skulle lämna Skavsta på eftermiddagen. Gunsan och jag bokade denna resa i November förra året när datumen för Runrigs 40-års jubileum blev klart.
Ryan Air hade åter igen strulat med flygtiderna så vi fått bokat om boendet men det positiva blev två extra dagar.
Onsdagen gick mer eller mindre åt till resande. Vi kom fram trötta till vårt B&B på västra sidan Ness strax efter tolv. Slottet var upplyst och reklam för koncerten fanns runt om i Inverness.

2013-08-08
Vår bil skulle vi hämta på lördagen så vi hade tid att göra staden igen. Förmiddagen gick vi in i centrum för att få lite tips av “the man in the kilt”. När vi gick för att äta såg jag en “korvkiosk” med en uppstoppad berguv. Vid en andra koll så såg jag att den var levande. Det var en herre som samlade in pengar för att ta hand om skadade rovfåglar. Jag lade i fem pund och fick en bonus.

Inverness är en vacker stad med många gamla byggnader. Vi gick runt flera timmar och kollade in dessa på nytt. Ett museum hann vi också besöka.

2013-08-09
Lokalbussen tog oss till Culloden Moor. Här stod det avgörande slaget mellan England och Skottland. 1500-2000 man dog på en timme i den blodiga striden. Det blev en lång och intressant historielektion.
Många klaner har egna begravningsplatser. Stenarna kanske är nya men kullarna skvallrar om att de är på rätt plats.

Vandringar i stadens ytterområden med härliga parker följdes upp av kvällsvandring i staden med lite fotograferade.

2013-08-10
Ångest, idag skulle bilen med ratten på fel sida hämtas. Det gick helt smärtfritt denna gång och det var helt ok att rulla igenom staden och alla rondeller. Den parkerades direkt då det var dags att äta mat innan vi skulle iväg på konsert. Dubbeldäckare gick skytteltrafik mellan Inverness och Muir of Ord där 40-årskalaset skulle hållas. Vi var på plats tidigt för att få hyffsade platser. Några tusen pers hade tältat där sedan gårdagen då det var jippo på platsen med lokala band. De fick gå in först innan pöbeln släpptes in. Fem förband betades av innan huvudnumret kom in på scen.
Runrig spelade i två och en halv timme. Gamla sångaren Donnie Munro var också med några låtar och det blev stämningsfullt. Bandet sjöng liksom större delen av publiken. Jag längtar till den förmodade DVD kommer från detta.

2013-08-11
Frukost och direkt till bilen. Dagen till ära skulle vi åka vidare till Isle of Skye. Vi pausade vid Loch Ness och slottsruinerna Urquhart innan vi for vidare. Vi hade siktet inställt på slottet Eilean Donan. Ett vackert slott beläget på en egen litet ö. Det var varit med i filmer som Highlander och The World is Not Enough och dessutom varit plats för bröllop för diverse krösusar.
Himlen var grå men vi kunde ändå njuta av platsen och känna historiens vingslag.

På eftermiddagen nådde vi B&B i Portree och tog sedan en promenad i staden och i en park vid kusten. Portree’s färgglada gata vid vattnet är nog det som den byn är mest känd för.

2013-08-12
Riktningen för dagen var sydväst. Där skulle vi vandra bland Skottlands fjäll och något som heter Fairy Pools. Regnet öste ned när vi körde fram på den enfiliga vägen någon timme senare men det slutade nästan direkt vi stannade bilen. Sve var det förbannat gott om och de hade säkert vaknat till liv av regnet. Vi vandrade, fotade och fäktade med armarna hela tiden. Ett härligt område med ett grönskimrande smältvatten som rinner i dalen. Många pooler har bildats och vackra platser avlöser varandra.

Vi vandrade på upp till pinnackeln, scramblade över sluttningen och vandrade tillbaka längs ett annat vatten. En tur på ca milen.

När vi åkt den smala vägen tillbaka var det bara några stenkast till Talisker. Vi hann med mat innan nästa tur skulle starta och jag slog till på en hjortburgare. Gunsan åt något annat som vi fortfarande inte listat ut var det var men gott var det inte i alla fall.
En tråkig halvt kunnig dam ledde turen som var mer eller mindre katastrofmässig. Dålig koll på hur det fungerar hade hon också.

2013-08-13
Nya äventyr skulle ta oss ut på västkusten av ön. En fyr, Neist point, som ligger ute på en landtunga skulle få ädelt besök. En duktig nedförsbacke och en hel del vandring uppför skulle ge oss en mäktig utsikt över fyren.

Även här springer fåren lösa.

Mördarbacken tog oss tillbaka till bilen som i sin tur rullade oss norrut mot slottet Dunvegan. Hemmet för klanen MacLeod i över 800 år.

Slottet hade flera jättestora trädgårdar i varierande miljö.

På vägen hem stannade vi till vid en gammal kyrkoruin som hade massvis med gamla keltiska kors som gravstenar. Vi gick också upp på en kulle som har en hög vikingasten.

2013-08-14
Nu stod vandring på schemat igen. Det finns ett antal vandringsleder norr om Portree och vi hade bestämt oss för Quiraing. På vägen dit stannde vi vid Kilt Rock.

Bilen parkerade vi vid en gammal kyrkogård. Efter det blev det kompassriktning mot bergen. En underbar plats jag vill tillbaka till igen. Här gick det att njuta av varje steg.
grönt gräs växte överallt på sluttningarna och fåren betade och sket om vartannat.

The table. Här har Volvo lyft upp bil med helikopter för en reklamfilm.

Nere igen och nöjd. Bara några kilometers vandring kvar nu.

Tio meter innan vi kom till bilen började det spöregna. Vi kände oss nöjda med dagen men vi åkte ändå vidare mot Fingals Pinnacles och Old Man of Storr. Båda två blev bottennapp då det var för monligt för att kunna se något.

2013-08-15
Vi tog adjö av Mary och John och styrde mot Dufftown, whisky-meckat mitt i Speyside. Vi mellanlandade i Elgin och kollade in Elgin Cathedral eller det som finns kvar av den.

Vi stannade också till vid destillerier som BenRiach, Longmorn och Glen Elgin.

Vår nya granne blev gamla Parkmore Distillery. Det lades ned 1931 men byggnaderna är fortfarande intakta. En vandring genom parken vid det gamla slottet tog oss in till byn där vi åt god lax och drack någon whisky.
Det kända klocktornet mitt i byn.

2013-08-16
Nu var det whisky på schemat. Vi kuskade runt bland ett stort antal destillerier med början vid Aberlour. Gunsan tyckte det såg ut som Hans och Greta bodde i huset 🙂

Glenfarclas, Cardhu, Tamdhu, Knockando och Cragganmore hanns med innan vi skulle vidare.

Vi landade vid slottet Ballindalloch där lamor hälsade oss välkomna. Ett vackert slott där jag väntade på att en prinsessa skulle slänga ut håret från fönstret i tornet men det hände aldrig. Vi gick ännu en tur i ett slott och detta var lika vackert som de övriga.

Bränsle fylldes på i slottscafeterian innan vi åkte tillbaka till Glenfarclas för en tur. En busslast människor hade fyllt upp sista turen för dagen så vi fick en specialtur med tre andra svenskar. En dam tog oss igenom resan om destilleriet och det var underhållande att lyssna. Kunnig var hon dessutom.
Pannrummet på Glenfarclas.

I kvällssolens sken åkte vi en bit utanför Dufftown till en slottsruin, Auchindoun, byggt på slutet av 1400-talet.

På hemvägen stannade vi till vid Mortlach, och Dufftown Destillery.

2013-08-17
Norrut mot byn Rothes och Glen Grant var dagens första stopp. Vi gick turen där och fick flertalet whisky efteråt.

Då passade det bra att de har en egen park intill destilleriet.
Det blev även en promenad in till byn mot destillerierna Glen Spey och Glenrothes innan vi åkte till Macallan. En ny whisky som inte finns på svenska marknaden sattes fort i våra händer och det var ju trevligt. Vi vandrade runt där ett tag och hälsade på kalvar från Highland cattle. Gulliga djur som var rädda men till sist vann jag deras förtroende.

Vuxna djur hade jag klappat vid Cardhu men då var det lätt för de gillade maskrosblad. De små hade fullt med sånt i sin hage och var inte lika lättlurade.
Efter vi varit till Craigellachie Distillery åkte vi tillbaka till B&B i Dufftown. På med skor och så promenerade vi till Glendullan, Balvenie, Kininvie och det nedlagda Convalmore. Balvenie Castle kollade vi också in på hemvägen.

2013-08-18
Sista dagen, snyft. Rovfåglar är något jag tycker är spännande. Inte så långt från Dufftown, i Huntly, finns North East Falconry Centre. Ett litet och privat ställe med en duktig herre vid namn John driver detta. Det blåste mycket för dagen men en slagfalk hade inga problem att manövrera i luften. En harrisvråk fick det lite svårare men klarade det ändå galant.
Jag fick chansen att prova på och visst kändes det speciellt.

En tornuggla skulle ha betydligt svårare att flyga i dessa vindstyrkor så John tog oss med in i cafeterian med ugglan. Jag pickade försiktigt på läderhandsken och vips kom ugglan flygande till mig så jag kunde klappa om den. Gunsan såg överförtjust ut när hon hade handsken på sig. Här ser hon ut att fundera vad hon gör på platsen…

Glenfiddich var kvar att besöka. Innan åkte vi hem med bilen för att kunna ta någon whisky efter turen. Jag trodde inte detta skulle vara givande men det var fel av mig. 12, 15 och 18-årig whisky smakades av efter rundturen innan vi som vanligt tog till skodonen. Mot byn och närmaste mathak innan vi gick hem och började packa.

När jag skulle lägga ned kameran så märkte jag att väskan saknades. Jag fick tag på John med fåglarna och han ringde upp när han kommit hem och sa att han hittat det. Han höll på att packa ur bilen när vi kom och tog fram en vithövdad havsörn. Jag fick följa med bakom och vi pratade länge om rovfåglar. Han hade precis varit till Glenfiddich och demonstrerat för japaner och malaysier som fått någon slags mutresa efter fyllda inköpskvoter. John skickade med mig fjädrar från flertalet olika örnar och ett knippe med fjädrar från pilgrimsfalk.
Han sa att om tullen frågade skulle jag säga att det var från duva. Det måste finnas stora duvor i skottland 🙂

2013-08-19
Hemresa, usch vad jobbigt. Bilresan mor Inverness gick i och för sig bra. Vi klarade oss från köer. Vägarbetet som höll på var bra skyltat där vägen var stängd och vi hann i tid till bussen och flyget. Mörkret hade kommit när vi klev av planet. Bilresan från flyget höll på att sluta i en krock med älg. Jag hann se när älgen klev över mitträcket och det var bara att ställa sig på bromsen. Ett par sekunders marginal högst. Över 100 mil på fel sida men 15 mil hemifrån håller det på att gå åt skogen. Typiskt.

Summerat så blev det en underbar semester. 22 destillerier, 8 slott, en konsert, en falkoneringsuppvisning och massor av trevliga vandringar.
När jag tittade på Böda camping häromdagen blev jag förvånad över han som sa “På semestern blir man lat. Man gör ju ingenting”. Jag lever nog i en annan värld än husvagnscamparna….
1700 bilder blev det att sortera och radera så det har tagit ett tag med uppdateringar på bloggen.
Jag fick MVG som reseledare i år igen 🙂