Än en gång har jag varit med min far längst ut i Trondheimsfjorden och fiskat torsk och sej. En resa på knappa 80 mil tar ca 11 timmar och det känns i kroppen när man landar. Jag körde hela sträckan och det var inga problem med att bli trött. Ögonen måste vara skärpta för att se alla djur vid och på vägen. Älgar, rådjur, hjortar, renar, rävar och harar korsade med jämna mellanrum på natten. Till och med en stor tjädertupp stod och plockade grus vid vägkanten. När vi kommit in i Norge fotade jag en älgko som stod och betade på en äng. Vi hade kanonväder större delen av sträckan men en bit in i Norge så började det regna. Något som skulle visa sig inte vara en tillfällighet.
Vi kom fram tidigt på morgonen till en kall stuga. Några täcken fanns inte så det blev en huttrande vila inför fisket. Solen lös med sin frånvaro när vi äntrade båten första gången. Likaså gjorde fisken. Några mindre torskar och en kolja var allt vi fick. Färsk torsk blev dagen middag. På eftermiddagen och kvällen var vi ut en längre sväng och då spädde vi på fångsten med några långor och en fin torsk på 5.5 kg.
På tisdagen var vi ut mitt på dagen för att fiska. Större fiskar jagade småsej i ytan och farsan lyckades få någon fin torsk i samband med detta. Rätt som det var blåste det upp rejält och vi fick vända hemåt. Det gick sådana vågor att vi fick vända och gå in i en vik. Jag slängde av mig skorna och hoppade i för att rädda båten från stenarna. Farsan hämtade stockar från stranden för att dra upp båten på. En svettig halvtimme senare var båten på land och fisken togs omhand. Efter en timme hade det lugnat sig så pass att vi kunde köra hemåt igen. Något mer fiske blev det inte på kvällen.
Onsdagen var vi ut flera svängar. Fisket gick trögt. En och annan mindre torsk krokades. Jag fick göra en ny bekantskap på kvällen. En lubb gillade min rödvita pilk som jag provat då inget annat fungerade.
En rolig fisk som kämpade på bra…
Torsdagen började med regn men framåt lunchtid blev det uppehåll. Jag beslutade mig för att ta kameran och försöka få en bild på strandskatan som höll till nere i viken.
Strandskata…
När jag stått där och fotat vid olika tillfällen kom en katt och sprang över ängen ner mot havet. En STOR katt eller… jag tittade igen och fick se en utter. Typiskt att det inte var bättre väder.
Några bilder blev det i alla fall…
Kvällen var kall men det regnade inte så mycket. Fisket fortsatt trögt.
Jag fick bara en fisk denna kväll men var nöjd ändå…
Farsans polare Tommy drog en kveite på 14.7 kg. En slags flundra som enligt camping-ägaren hugger på “sluk” en gång på miljonen (ej hälleflundra). Tommy gjorde senare i ordning denna med mandarinsås och kräftstjärtar. Partybrus med jordgubbe i som dryck.
Fredag och lördag var båda två tunga dagar fiskemässigt. I och för sig hade makrillen börjat komma in så det blev lite fisk i alla fall. Vädret var blött, blåsigt och kallt som vanlig. Vi hörde att en av tyskarna som kommit dit i mitten av mars hade haft två veckor med bra väder och bra fiske. Sedan hade det varit skitväder i månader och dåligt fiske. Det hade lovats bra väder till helgen men när vi åkte hem på söndagen spöregnade det.
En trevlig resa var det trots allt.
Härligt att kunna få syn på en utter! Din torsk såg ju ut att vara av skaplig kaliber också.
Ja visst Göran. Detta var min första utter. Jag har väl inte direkt letat men…
Torsken dög den med 😉
Du ser ut att njuta av semestern! Gör det för på jobbet är det som vanligt!
Det ska jag. Fem veckor till dessutom 🙂
Så roligt att få se en utter, jättefin bild av den också! 🙂
Tack så mycket! Vet inte om jag håller med att det var en fin bild men allt gick så fort och jag hadde labbat med inställningar för strandskatan i gråvädret.
Kul att se den var det i alla fall.