Så äntligen blev resan till Skottland gjord. Planen har funnits i nästan två år men blivit avbruten av diverse anledningar.
I oktober bokade vi resa och diverse utrustning som bil, boende och färja. Planen var att åka tidigt på säsongen för att slippa folkmassor.
Måndagskvällen tillbringade vi i bil till Skavsta och flyg över till Prestwick. Väl framme fick vi vår hyrbil. Tyvärr var bilen felkonstruerad så att ratten satt på höger sida. Ett antal gånger rycktes i fönstervevar för att växla. Färden gjordes dessutom på vänster sida av vägen vilket inte heller var helt problemfritt. Bilresan i mörkret tog ca: 4 timmar. Väl framme i färjeterminalen i Kennacraig hade vi ett par timmar över till sömn. Vi kände alla att det var välbehövlig sömn som vi hade framför oss. Det sket sig tvärt då det var minusgrader ute.
Båtfärden till Islay var spännande och förväntningar byggdes upp. När vi kommit fram till Port Ellen körde vi av bilen, parkerade och satte fart mot Laphroaig.
Vi anmälde oss för en guidad tur och blev ledsagade av en gentleman som jobbat drygt 25 år på destilleriet. Efter guidningen fick vi vårt diplom som bevis på att vi hämtat vårt lease för den square foot som vi tidigare fått i friends of Laphroaig. I baren avnjöts Quarter Cask och 15-årig malt.
Vandringen gick vidare mot Lagavulin som visade sig vara fullbokat. De blev direkt ett par kilometer extra till mitt favoritdestilleri Ardbeg. Äntligen framme vid Old Kiln där vi passade på att käka. Meatlof är inte som köttfärslimpa fick vi direkt lära oss. Vi köpte några sovenirer i shoppen och gick även den guidade turen. Efteråt var det provsmakning av Still Young, Almost There och Airigh Nam Beist. En Best inhandlades för ”kommande behov”. Vi fick även reda på att kommande torsdag släpps en ny Committee Reserv som heter Corryvreckan. Då visste vi precis vad vi skulle göra den morgonen.
Tillbaks till Port Ellen och incheckning på Askernish där vi skulle bo. En snabb flukt på bed and breakfast för att senare åka och titta på det amerikanska monumentet på halvön sydväst om PortEllen. Vandringen gjordes i snabb takt och vi kollade på både utsikten mot havet och monumentet. Det senare rest då två fartyg kapsejsat där under något av världskrigen.
Kvällen avrundades med en dram Airigh Nam Beist.
Dag två vaknade jag av att det var ”blött” i sängen och konstaterade att den bäddmaddrass på 0,5 millimeter som fanns bestod av plast. Inget vidare. Dusch är aldrig fel på morgonen. Bilen styrdes mot Lagavulin där vi bokat tur. Väl där längtade jag mest efter provsmakningen efteråt. I skön miljö med gamla engelska fåtöljer avnjöt vi Lagavulin 12 years cask strength som tyvärr inte finns på systemet. Som tur var sålde de även dessa på plats.
Resan styrdes mot nya mål och siktet var inställt på Wollen Mill. Ett väveri som bla. gjort kläderna till Brave Heart och Rob Roy. Vi fick en snabb visning och jag köpte även en sjal i Brave Heart-mönster. Innan vi for vidare hann vi med det lokala bryggeriet med provsmakning.
En tur till Bunnahabhain hann vi också med. Iom att detta är det minst kariktaristiska på Islay blev det bara en kort visit. På vägen dit stannade vi och kikade på Paps of Jura. Bergen på grannön.
Caol Ila var nästa destination. Här var det fabrik. Den gemytliga känslan var försvunnen när vi guidades genom denna ”fabrik”. Likväl är Caol Ila ett så pass bra destilleri att det kändes som att det kvittade. Med den mängden de producerar blir det väl så.
Vi fick flera fina drams efter rundturen: Caol Ila Unpeated, Caol Ila Cask Strength, Caol Ila Destillers Edition 1995 och Caol Ila Natural Cask Strength som bara finns på destilleriet. En sådan måste även finnas i mitt skåp.
Väl klara med provningen blev det problem. Ett missförstånd om vem som skulle köra gjorde att vi fick vänta med det ett tag. Gränsen för bilkörning är 0.8 promille (7-8cl) i Skotland så någon större tidsförlust blev det inte.
För att känna historiens vingslag besökte vi sjön Finlaggan och tillhållet för Lord of the Isle. Clanen Macleods höll till på en ö i Finlaggan och ruiner finns kvar från denna tid (1300-1600). Favoriten Ardbeg har även en whisky med samma namn.
Sedan bar det iväg till en stor vik som töms av tidvattnet, Loch Gruinart. Där besöktes även ett äldre kapell i Kilnave.
Kvällen tillbringades i den lokala puben. Där blev det både Ardbeg 21 årig Committee och Ardbeg 1977. Vilken njutning att sitta och jämföra dessa två. Sedan var det tack och godnatt.
Torsdag och Ardbeg-besök nummer två. Vi planerade tiden väl så att vi även hann med ett besök vid Kildaltons church där även Kildaltons Cross står. Ännu mer historiska vingslag. Detta är nämligen det äldsta korset som finns bevarat i Skottland.
Efter vår fotosession begav vi oss till Ardbeg för att hänga på låset.
I Old Kiln var det möte så vi fick vänta lite extra. Vad gjorde väl det när Jackie kom ut med en varsin flaska och en varsin dram Corryvreckan. Vi blev även fotade och upphängda på anslagstavlan för att vi var de första entusiasterna.
Puben i Port Ellen hade slut på Lord of the Isle men det gjorde inget när Jackie bjöd oss på varsin 🙂
Destilleri managern Michael Heads kom och pratade och tog med oss in i Chairmans Study. Ett rum där man bara blir inbjuden. Vi pratade ett tag och sedan tog han fram ett smakprov på Ardbegs nya tioåriga whisky. Namnet blir We’ve Arrived (Renaissance) och den ska buteljeras i cask strength. Vilken otur vi har…
Efter stoppet på Ardbeg skulle vi bege oss till Airigh Nam Beist. Med oss hade vi den flaska vi tidigare köpt och ämnade att vattna med vatten från det mytomspunna stället. Efter 30 minuters vandring tyckte vi att vi hamnat lite snett. Mest jag då så jag gick tillbaka. Jonas och Robban fortsatte. Det visade sig sen att det bara var några hundra meter kvar. Vattnet togs nämligen inte från ”skogen” med den rinnande ån utan den sjö som ligger bredvid. Lite purken höll jag tyst ett tag.
Nästa destilleri på listan var Bowmore. Detta är enligt mig resans bottennapp. Visst har de fin whisky men denna ”fabrik” bjöd oss enbart på Bowmore 12. Inte helt fel men hoppet var högre ställt än så. Runda kyrkan fotades och vi drog vidare mot Bruichladdich.
Ett destilleri som vi bara tänkte kolla in i shoppen på. En ung tjej som var mycket trevlig bjöd oss flera fina sorter. Bland annat: BruichLaddich Waves, BruichLaddich Infinity, BruichLaddich Moine Mhor och BruichLaddich Valinch. Jag fyllde även min egen Valinch från ett fat som stod i butiken.
En (eller flera) dram Best avslutade kvällen.
Fredag morgon gick jag upp tidigt och tog bilen mot Ardbeg. Gårdagens ”missade” tur till Airigh Nam Beist skulle läggas till på gjort-listan. En tyst och något kall morgon visade hur vackert det kan vara i Skottland. Fåren betade som vanligt på ängarna. När jag närmade mig sjön sprang tre hjortar iväg från densamma. Jag knäppte lite kort och vattnade sedan whiskyn med orginalet från sjön. En klunk av vattnet smakade lite av torv i munnen. Den sista munnen whisky hälldes tillbaka till whiskygudarna och bäcken som rinner från sjön.
Tillbaka till bilen och snabbt tillbaka för en frukost. Den var som vanligt bestående av ägg och bacon plus rostat bröd för min del. Grabbarna åt fisk med ägg istället. Damen på Askernish hjälpte oss att boka tur på både Jura och Kilchoman. Förmiddagens resa blev upp mot Port Askaig och färjan över till ön Jura. Vi möttes av en färja som kämpade mot tidvattensströmmen. För att hålla riktningen körde den 45 grader motströms. Sikten var inte den bästa när låga moln befann sig över området. Besöket på Jura kittlade inte direkt i magen och ingen spänning fanns. Detta på grund av den något milda whisky som produceras på ön. Efter rundvandring på det lilla destilleriet fick jag ändrad uppfattning. I shoppen bjöds vi på Jura Twentyone, Superstition och The Delme Evans Select. 21:an var ingen större upplevelse men Superstition dög gott och väl till vardags. Delme Evans var riktigt fin. En specialutgåva till förra årets festival.
Efter en kort promenad till piren utanför byn och lek med hundarna där satte vi oss i bilen för nya resmål.
Det sämsta vädret vi hade på resan var just denna tid.
Ett lättare regn sköljde över oss. Efter färjan tillbaka styrde vi mot Kilchoman. Tid fanns det över så vi besökte den mäktiga stranden Traigh Machir någon kilometer från Destilleriet.
Utanför byn Kilchoman ligger farmen Rockside med det nyöppnade destilleriet. Som få andra tillverkar de en del av sin egen malt.Vi fick även prova ”new spirit” och titta till vårt fat som blir klart 2011.
Färden gick vidare till Portnahaven för att kolla om vi kunde se några sälar. De var verkligen kammoflerade men efter lite hjälp fick vi syn på dem och kunde knäppa några kort.
Det som saknades på resan var en guidning på Bruichladdich. Sagt och gjort så åkte vi dit och hörde om de kunde tänka sig att ha en extra-tur fast det var fredag eftermiddag. En kort visning blev det iaf och det var allt som behövdes. Tyvärr fick vi inte se buteljeringen som de är ganska ensamma om.
Vi käkade fish and chips på Fishy Nippy som denna dag parkerade i Port Ellen. Ett slags Mc Donalds på hjul. Kvällen spenderades på den lokala puben där jag inmundigade en Ardbeg singel cask -75. Sedan blev det ett gäng Ardbeg 10. Jonas pratade gaeliska med de lokala byborna och de förstod ungefär lika mycket av varandra det vill säga nada.
På lördagsmorgonen tackade vi för oss och reste hem. Färja, bil, flyg och bil igen gick bra.
Vi kunde även se det fina landskapet och de snöklädda topparna i gränslandet av Highlands.
Jag har hittat himlen!
I Ardbeg
Malts som testades på resan:
Ardbeg 21 årig Committee
Ardbeg 1975 (31y), 4717
Ardbeg Lord of the Isles
Ardbeg 1977
Ardbeg Corryvreckan
Ardbeg Uigedail
Ardbeg Airigh Nam Beist
Ardbeg Still Young
Ardbeg Almost There
Ardbeg We’ve Arrived (Renaissance)
Ardbeg TEN
Bowmore 12 years
BruichLaddich Waves
BruichLaddich PC6
BruichLaddich Yellow Submarine
BruichLaddich Infinity
BruichLaddich Moine Mhor
BruichLaddich Valinch
Caol Ila Unpeated
Caol Ila Cask Strength
Caol Ila Destillers Edition 1995
Caol Ila Natural Cask Strength (Feis Ile 2007)
Jura Superstition
Jura Twenty One
Jura The Delme Evans Select
Kilchoman New Spirit
Laphroaig Quarter Quask
Laphroaig 15 years
Lagavulin 12 years